Om det är något vi kan vara säkra på i livet så är det att det en gång kommer att ta slut. Det innebär att de allra flesta ska föras till det som brukar kallas den sista vilan. Begravningar berör således oss alla. Men det kostar på att dö. Många, många miljarder varje år. Det visar den här rapporten
som går igenom siffrorna; hur mycket vi betalar i begravningsavgift, vad den går till och vad som sedan tillkommer i kostnad för dödsboet i samband med begravningen. Det fick mig att undra om vi använder begravningsavgiften på ett bra sätt, om begravnings-verksamheten är rätt organiserad och om det är rimligt att kostnadsbilden för begravningar ser ut som den gör. Är vi, så att säga, lika inför döden? Min slutsats blir; nej, långt ifrån.I Sverige i dag oroar sig människor för om de har tillräckligt mycket pengar kvar till sin egen begravning. Det handlar trots allt om en ansenlig summa pengar som det kostar att dö, rent krasst. Kanske bor man i hyresrätt och har levt på låg pension under många år. Kanske har man varit sjuk under lång tid och därmed förlorat inkomst. För andra, mer välbeställda är det en icke-fråga. Då inställer sig frågan vad kan vi göra åt den orättvisan som samhälle, när det gäller såväl kostnader som ansvar för och tillsyn av begravningsverksamheten?
En annan sida av ämnet begravningar är vad det är rimligt att förvänta sig, eller kräva av anhöriga i den ofta djupa sorg som de befinner sig i. Den här rapporten resonerar i slutet även kring detta och den djungel av beslut anhöriga förväntas fatta. Slutsatsen blir att mycket kan göras för att underlätta för oss alla. För det kostar på att dö. Alldeles, alldeles för mycket.
2024_RAPPORT_NR_9_DET_KOSTAR_PÅ_ATT_DÖ_WEB
Maria Arkeby, rapportförfattare och biträdande verksamhetschef Tankesmedjan Tiden
