De borgerliga partierna har den senaste tiden uttryckt att regeringens föreslagna skattehöjningar är skadliga för Sverige, och att många sjuksköterskor och poliser nu kommer att klassificeras som ”höginkomsttagare”. Det faktum att höjningen är marginell, kraftigt progressiv, och inte berör människor som tjänar mindre än 38 200 kr per månad tycks inte få fäste i debatten.
När diskussionen endast handlar om den ökade skattekvoten, och inte vad pengarna faktiskt skall användas till, så blir många människor naturligt skeptiska – även om de själva inte berörs.
Om Socialdemokraterna istället skulle skjuta debatten åt andra hållet och diskutera vad man vill göra, vilken reform som skall sjösättas, då blir höjda skatter ett nödvändigt medel för att uppnå samhällsförbättring snarare än en ”bestraffning” av höginkomsttagare. Just en sådan samhällsförbättrande reform kommer att diskuteras på Socialdemokraternas kongress som inleds i veckan – gratis tandvård till alla medborgare.
Många känner säkert igen sig: tandvärk, besök hos tandläkaren, problemet åtgärdat – och sen kommer den skyhöga räkningen. Tiotusentals kronor. Pengar som många av oss inte har på bankkontot. För somliga blir lösningen att tvingas teckna dyra privata försäkringar uppdelade månadsvis. De som inte har råd får utstå tandvärk och en sämre tandhälsa. Att ha sunda tänder, få slippa tandvärk och så småningom tandlossning blir således en klassfråga. Detta är ovärdigt ett välfärdssamhälle, och något som rimligen sticker i ögonen på de allra flesta.
Rent principiellt är det svårt att försvara den nuvarande situationen. Vi har överkomlig sjukvård, men kraftigt avgiftsbelagd tandvård i Sverige. Är inte tänderna en del av kroppen? I många länder, däribland Storbritannien, är gratis tandvård en naturlig del av den statligt finansierade sjukvården.
Socialdemokraterna gick till val redan 2006 på att införa gratis tandvård för alla personer upp till 24 år, samt kraftigt minskade kostnader för undersökningar och behandlingar som ett första steg. Som bekant vann dock Alliansen valet, och frågan försvann i den era av skattesänkningar och privatiseringar som inleddes. Efter den socialdemokratiska valsegern 2014 har partiet tagit ett steg framåt på nytt genom beslutet att införa gratis tandvård för personer upp till 23 år.
Men ett större steg bör tas. Inför kongressen har en motion inkommit från Göteborgs partidistrikt som föreslår att stegvis införa gratis tandvård för alla. Om motionen får bifall, och partiet förmår att gå från ord till handling, kan man redan till nästa år gå till val på införandet av gratis tandvård. En reform som på många sätt är logisk, som alla får ta del av, och som minskar hälsoklyftan mellan samhällsklasserna.
Reformen kan finansieras exempelvis genom återinförda arv- och förmögenhetsskatter (i nuläget beskattas inte arv eller förmögenheter överhuvudtaget i vårt land). En liten del av samhället får på så vis en något höjd skattekvot, samtidigt som alla medborgare får ta del av förbättringen.
Flertalet undersökningar har slagit fast att majoriteten av den svenska befolkningen prioriterar en bra välfärd, före lägre skatter. Med en så viktig, samhällsförbättrande reform som kommer alla till gagn, bör därför motståndet inte bli särskilt utbrett över en ökad skattekvot för de mest välbeställda procenten i samhället.
Att gå till val med en stor reform skulle dessutom vara ett mycket bra drag för Socialdemokraterna av valstrategiska skäl. Dels skulle detta vittna om att partiet fortfarande har en vilja att reformera och förbättra samhället. Detta skulle skicka en viktig signal till äldre väljargrupper som måste gå tillbaka flera decennier för att påminna sig om när Socialdemokraterna senast gick till val på en stor reform.
Samtidigt har breda reformer likt denna en tendens att attrahera yngre väljargrupper genom en medryckande ambition om samhällsförbättring, vilket exempelvis återställningar inom socialförsäkringssystemet inte har på samma sätt. Vidare skulle debatten förskjutas från att handla om ökad skattekvot till att handla om samhällsförbättring.
Det skulle med andra ord inte bara vara logiskt, rättvist och genomförbart att gå till val på gratis tandvård till alla – det skulle också innebära en röd valframgång. Det finns således goda skäl för kongressen att bifalla motionen om gratis tandvård till alla.
