Tiden Magasins senaste temanummer har satt igång en diskussion. Här ställer Mats Hellström, tidigare utrikeshandelsminister en fråga till Kajsa Borgenäs, båda skribenter i Tiden nummer 1 2015.
Jag har en fråga om ett begrepp som spelar stor roll för Kajsa Borgnäs argumentering, att TTIP skulle försvåra ny lagstiftning till exempel på miljöområdet. Jag avser begreppet ”predictable regulatory environment”. Och jag undrar ifrån vilket sammanhang detta är hämtat i avtalsutkastet?
”Predicatability” är en hörnsten i Världshandelsorganisationen WTO:s juridik. Tillsammans med ”transparency” betyder det öppenhet – något som ju starkt förordas i Sverige. Stater ska till exempel inte plötsligt kunna införa tullar som ingen i förväg känner till. Man måste vara tydlig om sina avsikter. Detta predictability-begrepp har alltså ingenting alls att göra med ländernas rätt att införa ny lagstiftning och reformer. Men transparent ska man vara!
Därför undrar jag i vilket sammanhang i avtalstexten, som ditt predictability- begrepp kommer?
Sedan en till fråga där dina och mina uppfattningar nog ligger rätt nära varandra. Som framgår av min artikel så anser jag att det omfattande ”Investor-State-Disputes Settlements”, ISDS-systemet är gammalt och behöver förändras, och det är bra att man i debatten sätter strålkastarljuset på detta.
Jag undrar hur du kommit fram till att företagen får en nästan automatisk rätt till kompensation i tvistlösningsmekanismen. Det är ju inte så att företagen oftast vinner över staterna vid dessa tvistlösningar?
Mats Hellström, tidigare utrikeshandelsminister
