Gatorna i Malmös miljonområden har på kort tid gått från att vara ganska osäkra till superosäkra. Trots detta vägrar Rörelsen Gatans Röst & Ansikte att ge upp hoppet om stadens ungdomar. Med hjälp av hiphop, rap och dans kämpar de för att skapa en plattform där ungdomarna får möjlighet att ventilera sina känslor.
Jag vill inte vara med i någon jävla video, det är så fett pinsamt. Låten handlar ju om Skurup liksom, skriker en tjej i 15-årsåldern på bred skånska.
Framför henne står Christian Glasnovic från ungdomsrörelsen Rörelsen Gatans Röst & Ansikte, RGRA, och drar en djup suck. Han har nyss skrivit ner den sista meningen av den raplåt som den upprörda tjejen och hennes klasskompisar har skrivit tillsammans och försöker nu få några av dem att ställa upp och spela in låten.
– Den som inte vill vara med behöver inte vara med, säger han och fortsätter:
– Jag vill ha två tjejer som rappar. Linnea, du är rapp i käften, du kan göra det, säger han till en tjej som ser ännu mer skeptisk ut än sin klasskompis.
– Är du helt knäpp eller? svarar hon.
Men Christian Glasnovic tar det hela med ro. Som verksamhetschef för Malmöbaserade RGRA är han van att hantera mer eller mindre trilskande ungdomar.
Christian Glasnovic uppskattar att han träffar mellan 150 och 300 ungdomar per vecka, kanske mer nu när han och kollegan Abdurrahman Daabas, filmare och redigerare, fått i uppdrag av Skurups kommun att hålla workshops om integration för kommunens niondeklassare. Projektet är en del av kommunens satsning på Skapande skola, vars syfte är att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att elever ska få tillgång till så många uttrycksformer som möjligt så att deras möjligheter till eget skapande ökar.
Under våren 2017 har sju klasser fått i uppdrag av RGRA att skriva och spela in en raplåt på temat integrering.
Ett inte helt lätt uppdrag enligt Christian. Inte sällan föds ur detta diskussioner om integration och i dag är inget undantag.
– Varje elev vet vad ordet integration innebär, de vill bara inte jobba med det.
I morse var det till exempel några som föreslog texten »vi ska öppna en dörr, fast vi inte bör«. De menade att Skurup redan har tagit in för många flyktingar. Jag kände bara »okej…«, men så föddes en diskussion ur det, säger han och fortsätter:
– Vi är inte politiskt bundna, men vi blir ändå en politisk kraft i och med att vi är en del av samhället som det ser ut.
RGRA bildades 2004 i Malmö av mångsysslaren Behrang Miri. Redan då var syftet med organisationen att lyfta ungdomarnas perspektiv och ge dem verktyg att utveckla sig själva. För att nå ungdomarna arrangerar de bland annat workshops och olika evenemang, ofta med hiphop, rap eller dans som tema.
– I förortsklasserna är det alltid killarna som ska ta över och bli nästa Tupac. Men rap handlar inte om att bli största stjärnan utan om att förmedla en känsla. Även om rimmen är enkla så fyller de en funktion, säger Christian.
RGRA arbetar även med integrering och att få fler att känna sig delaktiga i samhället. Sedan 2008 har de en lokal och studio i invandrartäta Rosengård i Malmö där en del av arbetet består av att patrullera gatorna och prata med ungdomarna på ungdomarnas villkor. Christian Glasnovic har själv ett kriminellt förflutet och menar att han mycket väl kan sätta sig in i deras situation.
– Oftast vet de vem jag är och har respekt för vårt arbete. Med min bakgrund brukar jag antingen känna deras pappa, bror eller någon annan släkting som de ser upp till.
Trots detta har han fått ta emot otaliga hot. Till skillnad från många andra anser han dock att det är en del av jobbet.
– Det finns andra organisationer som jobbar i och patrullerar området, men antingen bara på dagen eller bara på vissa gator. De går inte ut på natten fastän det är då de kanske borde göra det. Visst, man kan bli hotad, men det får man kanske ta och jag tror att man hade fått en annan approach då.
RGRA:s närvaro till trots har gatuvåldet eskalerat på senare tid, inte minst i Rosengård. Få kan ha missat 16-åringen som sköts ihjäl i januari i år? Eller de 25 och 20 år gamla bröderna som sköts ihjäl 2015 respektive 2016?
– De var båda aktiva RGRA-ungdomar och det tog hårt på oss i personalen när de dog.
I dag har skjutningarna blivit nästintill vardagsmat. Jag tror att det handlar om socioekonomisk utsatthet och någon form av systemkollaps. Ungdomarna har helt tappat hoppet för både skol- och arbetmarknadspolitiken.
Trettio minuter efter utsatt tid strömmar femton trötta elever in i den lilla studion. Christian har under rasten rappat in texten och lagt på ett beat så att eleverna som ska sjunga in texten vet hur det ska låta.
– Det låter riktigt bra, säger en tjej till sin kompis som båda var på plats lite tidigare än de andra och således fick höra Christians första utkast.
Projektet i Skurup har snart nått sitt slut, åtminstone för denna termin och förhoppningsvis har eleverna i de sammanlagt sju klasserna lärt sig lite mer om både rap och integration. Det betyder dock inte att RGRA ska ta det lugnt. Tillsammans med fyra andra Malmöföreningar har de med stöd av Statens kulturråd gått ihop och bildat den ideella organisationen Kulturhuset 3. Projektet är döpt efter treans busslinje som löper genom både socioekonomiskt utsatta områden och de lyxigare delarna av staden.
– Det är den mest integrerade busslinjen vi har, säger Christian och skrattar.
Syftet med initiativet är att kraftsamla redan verksamma goda krafter till aktiviteter i områdena. Det handlar även om att attrahera och engagera unga i särskilt utsatta bostadsområden i kulturaktiviteter som de själva har lust att delta i.
– Kulturhuset 3:an handlar om kultur för social förändring. Genom att utmana unga att formulera sig i skrift, tal, ton och rörelse ska de bygga både sin självkänsla och framtida anställningsbarhet. Vår målsättning är att väsentligt fler än i dag ska delta i kulturaktiviteter,
samhällsdebatten och föreningslivet.
Dessutom är RGRA involverade i projektet »Riktiga jobb« tillsammans med Jobstep, ett projekt som går ut på att anordna jobbmässor i utsatta områden med hög arbetslöshet. För att en arbetsgivare ska få komma på mässan måste den på förhand ha garanterat att hen kan erbjuda minst ett jobb åt en arbetssökande. Intresset är stort och tidigare har det kommit 800–900 arbetssökande.
Text: Izabella Rosengren, frilansjournalist
