Arbete och bostad är grundläggande förutsättningar för att människor ska känna trygghet. En egen försörjning medför självständighet, rörelsefrihet och delaktighet. Ett samhälle där människor får verktyg att bidra skapar också en stark grund för demokrati, jämlikhet och utveckling.
När Sverige nu står inför nya utmaningar, med en flyktingkris mer omfattande än någon vi tidigare upplevt, bör vi fundera på just detta. För hur vi agerar i dag kommer att påverka utvecklingen för lång tid framöver. Regeringen manar till samling och krisberedskap, men signalerar samtidigt att uppoffringar och besparingar måste göras. Men är det rätt väg att gå?
Efter år av borgerlig politik har de ekonomiska och sociala klyftorna i samhället blivit allt djupare. Nästan 400 000 personer i Sverige saknar arbete och möjlighet till egen försörjning. Enligt Arbetsförmedlingen riskerar nu tre av fyra att hamna allt längre
från arbetsmarknaden. En ny bostadslöshet växer fram, som bottnar i låga inkomster och dålig förankring på bostadsmarknaden. Samtidigt ökar otryggheten. Tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete blir allt vanligare, många människor får allt svårare att kunna försörja sig på sin lön.
Det är bilden av ett nytt klassamhälle som långsamt växer fram. Trots att Sverige är ett rikare land än någonsin. Ska svaret då bli att vi inte har råd med solidaritet och medmänsklighet? Är ansvarsfull politik att signalera till de människor som har fått det tuffare under högerregeringen att de nu får stå tillbaka för andra utsatta grupper?
Nej, socialdemokratins svar måste bli ett annat.
1985 toppade Sverige listan över länder med de mest jämlika inkomsterna. Sedan dess har de ekonomiska skillnaderna ökat, på senare år har utvecklingen tagit ny fart. I dag är Sverige i stället ett av de länder där inkomstskillnaderna ökat allra mest. Tydligast är inkomstutvecklingen inom den rikaste tiondelen av befolkningen. SNS Välfärdsrapport 2011 visar att en avgörande faktor är att kapitalinkomsterna ökat snabbare än skillnaderna i arbetsinkomst. Det innebär att löntagarna generellt sett får en allt mindre och kapitalägarna en allt större del av den ekonomiska tillväxten.
Ny forskning visar att inkomstskillnaderna är skadliga för samhällets utveckling. Den ökande ojämlikheten undergräver social sammanhållning och hämmar långsiktig tillväxt. OECD slår fast att svensk ekonomi hade kunnat växa med ytterligare 7 procent om inkomstklyftorna inte hade ökat mellan 1990 och 2010. I somras bekräftade en av IMF:s studier att hela samhället vinner på att den fattigaste delen av befolkningen blir rikare.
I stället för att låta sig vilseledas in i en politisk återvändsgränd, där den pågående flyktingkrisen ställs mot välfärden, bör Socialdemokraterna omvärdera den ekonomiska politiken i grunden. Prestigen i krona-för-krona-politiken får inte motverka socialdemokratins mål om full sysselsättning och ökad jämlikhet. Den strida ström av människor som flyr krigets Syrien, varav en liten andel kommer till
Sverige, är snarare ett tecken på att en kraftfullare ekonomisk politik är än mer angelägen. Att ställa dessa människors livsöden mot välfärden vore en skam för svensk socialdemokrati. Framtidens historia skrivs nu. Låt oss forma den framtiden till något vi kan vara stolta över.
I våras tog den socialdemokratiska partikongressen beslut om att bekämpa arbetslösheten och investera för framtiden. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 slogs fast och den största bostadspolitiska satsningen på 40 år aviserades. Fram till 2030 ska det byggas 750 000 nya bostäder.
Trots att de svenska statsfinanserna blir allt bättre visar Konjunkturinstitutets prognos på en relativt hög arbetslöshet de kommande fem åren. Den förväntade arbetslösheten år 2020 – 6,9 procent – visar att det krävs en ekonomisk politik som kan fungera som katalysator för samhällsutvecklingen. En sådan politik ter sig också nödvändig för att återskapa förtroendet för svensk socialdemokrati.
Socialdemokraterna bör höja ambitionen i stället för att sänka den. Att byggandet tagit fart i Sverige och ökat med närmare 14 procent det senaste året är positivt. Men i relation till de utmaningar samhället står inför är det otillräckligt. Över 350 000 unga vuxna saknar bostad. Bristen på bostäder gör att människor inte kan flytta dit jobb och utbildning finns. Det hämmar den ekonomiska utvecklingen. En ökad investeringstakt i det svenska bostadsbyggandet krävs för att möta den akuta bostadsbristen och öka sysselsättningen.
Det finns dessutom ett stort behov av att motverka boendesegregationen, som på en strukturell nivå bidrar till att utsatta grupper samlas i vissa bostadsområden. Det finns goda exempel på lokala initiativ där kommunen i samverkan med seriösa fastighetsbolag investerar i upprustning av miljonprogramsområden och skapar social utveckling på de boendes villkor. Att öka sysselsättningen i socioekonomiskt utsatta områden, och göra det attraktivt för människor att bo kvar, samtidigt som fastigheterna energieffektiviseras, bör stimuleras. Ett sätt att främja sociala investeringar skulle kunna vara med hjälp av en statlig investeringsfond. Dagens bostadsbrist riskerar att leda till ett ökat tryck på redan utsatta områden när fler människor kommer till Sverige.
Med dagens gynnsamma ränteläge har regeringen all anledning att agera skyndsamt. Att finansiera flyktingmottagandet och nödvändiga långsiktiga samhällsnyttiga investeringar med ökad upplåning är att investera i framtiden. Att se över skatterna för den allra rikaste andelen av befolkningen vore också fullt rimligt. En socialdemokratiskt ledd regering måste ta initiativ till ökade offentliga investeringar för att få i gång ekonomin och skapa fler jobb.
Det finns ingen anledning att vänta.
Med en ekonomisk politik för ökad sysselsättning kan vi bygga ett samhälle som stärker den sociala sammanhållningen och Sveriges långsiktiga tillväxt. I kombination med en välfärdspolitik som garanterar en hög levnadsstandard och utbildningsnivå för alla, kan vi forma en framtid som vi kan känna stolthet över.
Låt oss skriva historia.
Niklas Karlsson
är ordförande för Socialdemokraterna i Skåne
