Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

(S)tarke män i svag (S)tat - Erik Nises

Inför valet 2014 hade Socialdemokraterna i Smedjebacken bra vallöften och en väloljad valorganisation. Dessutom toppades listan av ett fräscht namn – den då 35-årige Fredrik Rönning. Men på måndagen efter valet var Rönning nedslagen.

 

Han masade sig iväg till gymmet i grannkommunen där han jobbade på Arbetsförmedlingen. I omklädningsrummet sprang han ihop med Fagerstas starke man. Vänsterpartisten Stig Henriksson tyckte att Rönnings tapp på 16,6 procent inte var så farligt ändå. Henriksson hade tappat 26 procentenheter och menade att den yngre kollegan skulle rycka upp sig. Och Rönning lyckades faktiskt rycka upp S rejält. Röjsågar har med saken att göra.

– Vi gjorde en bra valrörelse sist, men det gjorde vi 2014 också så själva kampanjen är ovidkommande för resultatet. Och egentligen är väl det fint att det är vad vi gör som spelar roll. Det vore ju deppigt om det var vad man sa i kampanjer som avgjorde, säger Fredrik Rönning när vi sitter på fiket i Smedjebacken.

Så det går inte att öka i val efter en dålig mandatperiod?

– Nej. Eller jag vet inte säkert, men det tror jag faktiskt inte.

Ändå säger Rönning att han älskar att kampanja. Stå vid kaffebord, ha öppna möten och knacka dörr.

Trots att du vet att man inte kan knacka sig till ett bättre valresultat?

– Däremot kan man knacka sig till en bättre politik, säger Fredrik Rönning.

– Vi förstod att det skulle gå dåligt 2014, vi märkte det på stämningen och folk sa det rakt ut. De ville att vi skulle lyssna mer, vara mer ödmjuka och inte bara köra på.

Han menar att det gäller att veta vilket sorts mandat man har fått. När S hade nästan 60 procent misstolkades det som att väljarna hade gett grönt ljus för att blåsa på från kommunhuset. Men så var det inte.

– Vi förstod att det skulle gå dåligt 2014, vi märkte det på stämningen och folk sa det rakt ut. De ville att vi skulle lyssna mer, vara mer ödmjuka och inte bara köra på.

Det fanns ett förslag, i efterhand lätt att håna, om att värma upp en del av sjön Barken under sommarsäsongen. Få väljare höll med om att satsningen var nödvändig för kommunens framtid.

– Jag röstade själv för det förslaget, det var inte bara det vi tappade på men det var en symbol för det som folk upplevde: vi körde bara på.

– Förtroendet mellan kommunen och näringslivet var inte vad det borde och det sprider sig i samhället i stort. Vi hade positiva saker också, det hände mycket bra i kommunen och ekonomin var stark men samtalsklimatet, kanske man kan sammanfatta det som, var inte bra.

Förtroendet var rejält stukat men inte förbrukat. Rönning blev KSO och förstod att mandatperioden skulle bli avgörande för framtiden.

– Vid sidan av vallöftena hade jag en lapp där det stod vad jag måste hantera under mandatperioden: besöka företag och föreningar och skapa en bättre dialog med befolkningen och andra partier.

Att lyssna och lösa vardagsproblem för medborgare kan sägas vara en bärande del av strategin om man tycker att sunt förnuft låter för banalt.

Att lyssna och lösa vardagsproblem för medborgare kan sägas vara en bärande del av strategin om man tycker att sunt förnuft låter för banalt. En halvdag i veckan sätter kommunalrådet av. Det har blivit omkring 200 besök hittills.

– Löser man inte de små frågorna får man inte vara med och lösa de stora, säger Lennart Silfverin, näringslivschef i Smedjebacken.

Sedan knallar han och Rönning iväg i höstrusket till Mike Wennergren som för ett halvår sedan sade upp sig från kommunens it-avdelning och nu producerar och distribuerar elektronisk musik från en vindslägenhet i ett gammalt magasinshus i centrum.  Han har nyligen flyttat tillbaks till Smedjebacken.

– Jag tycker det har blivit enormt mycket bättre. Det är rätt riktning och attityden här är positiv.

Rönning myser. Snart blir det uppenbart att Rönning försöker få Mike att arrangera något som heter Augustifesten via sin firma. Kommunen har problem att hitta evenemang som faller 15–30 åringar i smaken och verkar tvivla på att kompetensen finns inhouse.

Ni försökte alltså lägga ut en stadsfest på entreprenad men det misslyckades?

– Det var ju bara första samtalet, nu ska det sjunka in. Klart att han ska ordna festivalen, säger Rönning.

I senaste valet stod tre lokala vallöften i fokus: hemlagad mat på kommunens äldreboenden, en upprustning av ett idrotts- och rekreationsområde samt bymiljonen, alltså en pengapott till avsides kommundelar att förvalta som invånarna själva finner gott. Rönning tog Socialdemokraterna till 48,8 procent i kommunen – en ökning med 6,1 procentenheter. Men till riksdagen tappade S i stället 5,1 procentenheter i Smedjebacken.

– Jag har funderat mycket över det här. Vi säger att en förutsättning för att göra ett bra jobb i Smedjebacken är att vi har en S-statsminister. Men du såg ju statistiken, vi lyckades inte ro hem det.

Var och en måste vinna valet åt sig själv?

– Jag tror att det är så man måste resonera, säger han på väg till hemslöjdsföreningens lokaler för nästa besök.

 

I Avesta förlorade Socialdemokraterna valet 2002 till den bufflige men fryntlige moderaten Ulf Berg. Redan valet därpå tog man med nöd och näppe tillbaks makten. Läraren Lars Isacsson blev omsorgsnämndens ordförande och tvingades omgående spara 50 miljoner på ett år. Slutet på karriären?

Nejdå, partiet ökade några procentenheter och Isacsson blev kommunalråd. Nästa mandatperiod ägnades åt att hantera effekterna av nyliberalismens annus horribilis 2008. Under Isacssons första mandatperiod som kommunstyrelsens ordförande tappade Avesta 1000 jobb i tillverkningsindustrin.

– Känslan i Avesta var att nu går det åt helvete. Järnverket och pappersbruket kommer att lägga ner, siste man släcker ljuset, säger Lars Isacsson.

Kommunen vände sig till staten (regeringen Reinfeldt) för vägledning men lärde sig i stället en läxa.

– Arbetsmarknadsministern ville inte prata om varsel eller nedläggningar, hon kunde tänka sig att komma hit om hon fick träffa ett företag som nyanställde, men något sådant företag hade vi inte att visa upp. Så vi insåg att ingen kommer att göra det åt oss. Då finns det en styrka i bruksorterna, det är bra att bruksmentaliteten kommer fram. Man blir förbannad, men man knyter näven i fickan och gör det man ska.

Det är en av partiets starkaste lokala berättelser. Socialdemokraterna i Avesta tog strid mot Reinfeldt, som sa att den svenska industrin var ”basically gone”, och mot de nyliberaler som utnämnde de svenska hjärtlanden till ”skräpytor”. Det annars milde, nästan försynte kommunalrådet blir arg när han tänker på det där. Samtidigt fick han en perfekt politisk konflikt, alltså en där man kan göra folk förbannade och få rätt i slutändan.

– Bilden av bruksorterna triggade oss, när de skrev i nationell media om Sveriges badlands och rostbälte så tänkte vi att vi ska fanimej visa dem vad vi kan här. Det blev en jävla kraft i det där.

Han håller med Rönning om hur man vinner val:

– Val vinner man mellan valen. Man måste nyttja kriser till att göra nödvändiga förändringar. Att man har en krismedvetenhet, ser hur det ser ut och tar fram en strategi för hur man ska ta sig därifrån. De flesta medborgare, även de som inte röstar på oss vet vad vi vill. Sossarna i Avesta är ett parti som vill nåt, det betalar sig hos väljarna.

Efter den där mandatperioden fick Isacssons sossar 49 procent av rösterna i kommunen. Både pappersbruket och stålverket finns kvar och för ett par år sedan köpte Google 109 hektar mark där de tänker bygga en gigantisk serverhall. Snart ska Lars Isacsson promenera genom regnet och mörkret i centrum till Träffpunkt Avestabygd. I början av hans tid som kommunalråd föreslogs Isacsson att sitta i en soffa på bibblan en timme åt gången med jämna mellanrum och ha medborgardialog. Men föga otippat kändes det lika onaturligt för kommunalrådet som för medborgarna och idén skrotades.

I stället började den politiska ledningen ha öppna möten i samlingslokaler i olika kommundelar. Först var det ofta grinigt när uppdämda åsikter plötsligt skulle få utlopp, nästa gång mer neutral stämning. Tredje gången i samma bystuga efter leverans och återkoppling på synpunkter och förslag brukar minerna vara glada.

– Man måste veta vad folk vill och då måste man träffa mycket folk, säger Isacsson.

Socialdemokraterna tappade ett par procentenheter i förra kommunvalet, men till riksdagen tappade S 7 i Avesta och röstsplittringen är över 11 procentenheter.

 

Fredrik Rönning befinner sig i en situation få S-ledare förunnad. Han är en hårsmån från egen majoritet och när vi på lunchen springer på en politisk motståndare så visar sig denne också vara av idealtyp. Över lunchbrickan berättar Centernestorn och skogsbrukaren Göran Engström att han tycker att unga centerpartister bör läsa Piketty och skriver under på den framtidstro som Rönning säger finns i Smedjebacken.

Hur mycket rår man över framtidstron från ett kommunhus eller ett partikansli?

Samtidigt kan man få med sig befolkningen att känna en framtidstro genom att prata om problemen och berätta hur vi ska lösa dem.

– Om folk inte upplever att de har det bra, men vi säger att det går bra blir man ju helt irrelevant. Samtidigt kan man få med sig befolkningen att känna en framtidstro genom att prata om problemen och berätta hur vi ska lösa dem. Framtidstro handlar ju inte om att allt är jättebra nu utan om att det kommer att bli lite bättre i morgon. Sen tror jag att folk känner framtidstro när de får vara med och skapa bra saker.

Det är här röjsågarna kommer in. Under förra mandatperioden kom Socialdemokraterna i Smedjebacken på en udda lösning på ett vanligt problem. Precis som i andra kommuner växer slyn i Smedjebacken ibland snabbare än kommunen hinner röja. Folk klagar. Kommunen har sedan idén kläcktes delat ut röjsågar till 31 föreningar och erbjudit deras medlemmar att lära sig hantera maskinerna. Hittills har 99 eldsjälar i byalag och föreningar gått kursen. Slyn hålls efter, föreningslivets nytta uppmärksammas och människor blir delaktiga i vården av det gemensamma. Projektet har renderat otaliga positiva tidningsartiklar och fler kommuner ska nu ta efter Smedjebacken.

– Det är ingen jättereform men en symbol för att vi gör saker tillsammans med medborgarna. Folk vill inte att staten eller kommunen ska fixa allt, men de vill att vi ska stötta dem i det de gör, säger Fredrik Rönning.

Det som slår en när man pratar med Isacsson och Rönning är att det som funkat för dem är mycket likt den riktning som Stefan Löfven stakade ut för partiet 2012. Statsministerns innovationsråd är Rönnings företagsbesök eller Isacssons Avestasamtal i större skala. Hans resor i landet motsvarar kommunalrådens öppna möten i bystugorna. Politiken är traditionell och pragmatismen vägledande. Precis som partiledaren betonar kommunalråden vikten av ödmjukhet och samarbete. Skillnaden verkar ju bara vara att det som gynnar sossarna i Bergslagen inte lyfter Socialdemokraterna nationellt.

Varken Rönning eller Isacsson tycker att eftergifterna till C och L är något att deppa över. De ser väljarna som smarta individer som kan skilja på långsiktiga mål och vad som är politiskt möjligt just nu. Det är inte jök:en som är problemet utan valresultatet.

– Jag tror ändå att man är nåt på spåren, statsministern får stå för januariavtalet och hålla ihop regeringen och se till att landet kan styras. Men partiet måste vara tydligare med vad partiet vill, även om Annie Lööf skäller ut Anna Ekström. Folk kan se skillnad på vad man vill och hur långt man nådde den här gången, säger Lars Isacsson.

Driver vi tillräckligt bra frågor då?

– Uppenbarligen inte. Vi fick ju 28 procent.

Vad behöver folk i Avesta från staten?

– De behöver kunna lita på att vi gör bra saker. Som kommunalråd får man en massa samtal, folk ringer till exempel och vill att jag ska fixa så att man kan betala med kontanter på tågen och man tänker först, varför ringer de till mig? Sen förstår jag ju att det är för att de hoppas att man ska kunna göra nåt åt det. Då kan man ju inte säga, jag håller med men jag kan inte gör nåt åt det.

På den nationella nivån har jag flera exempel på när vi säger att vi håller med men inte kan göra nåt åt det. Till exempel nedläggningen av apoteket i Särna. Vi har jobbat hårt från Dalarna på alla nivåer, kommunen och regionen och riksdagsbänken men på nationell nivå säger de: vi håller med men vi kan inte göra nåt åt det.

– Vi har en utbildning i kommunen inför varje mandatperiod som heter ”Styr eller avgå”, det är ju lite hårt sagt men det är lite åt det hållet. Om inte vi som styr kan göra nåt åt det, vem ska de då fråga, säger Lars Isacsson som sedan i våras tagit över som distriktsordförande i Dalarna efter Peter Hultqvist.

– Jag hittar sådana här exempel i nästan alla kommuner när jag åker runt. Trafikverket sänker hastigheten
från 90 till 80 i stora delar av Dalarna. I andra delar av landet löser man det med mitträckesseparering men här sänker man hastigheten och vi säger att det är helt fel. Men vi kan inte göra något åt det. Eller att polisen drar sig undan eller att arbetsförmedlingen inte funkar. Man tappar tilliten till att politiken kan förändra. Sen har vi ett parti som säger, vi håller med och vi tänker göra nåt åt det och ja, vilka röstar folk på?

 

Rönning är, tvärtemot gängse uppfattning, övertygad om att väljarna är mycket duktiga på att skilja ut vilka områden som är kommunens, regionens respektive statens ansvarsområden.

– Väljarna gör en värdering av vad vi gör på varje nivå. Valresultatet är en rättvis bild över hur bra väljarna tycker att vi har varit på respektive nivå. Men det är möjligt, om vi skulle gå tillbaka till att ha en mer ideologisk bas på vårt kampanjande, att vi kanske skulle kunna lyfta i alla tre val, säger Fredrik Rönning.

På frågan om vad partiet centralt måste leverera börjar han återigen prata om att skapa framtidstro. Det där fattar alla sossar, det är väl hur:et som är det intressanta?

– Fattar vi det? Lägger vi rikspolitiska förslag i den här riktningen? Vill du ha konkreta frågor?

Du verkar till exempel brinna för regionfrågan…

– Det är ju bygones…

Bygones, vi ska väl leva i det här landet i tusentals år?

– Äh, det verkar ju kört. Men det är bra att vi driver frågor även om vi åker på stryk. Sen kan vi inte ha hur många sådana som helst. Men även om vi har det valresultat vi har måste vi ändå våga spänna bågen.
Vi gjorde det med vinstförbud. Så åkte vi på stryk men ändå, vi tyckte någonting och vi vågade ta det till sin spets. Det är jätteviktigt att vi är kvar i regeringsställning, men vi måste kunna formulera våra förslag för hur det ska vara framåt och försöka konkretisera dem.

Är vi för vaga?

Ja, absolut, vi är för vaga med vad vi vill, vi har någon kampanj nu som ska handla om vården. Det är typ det. Vården är viktig men vad är vårt budskap, vad är det vi vill med det då?

– Ja, absolut, vi är för vaga med vad vi vill, vi har någon kampanj nu som ska handla om vården. Det är typ det. Vården är viktig men vad är vårt budskap, vad är det vi vill med det då? Så jämför vi med Juholt som skulle avskaffa barnfattigdomen och höja pensionerna. Även om vi inte riktigt vet hur vi kommer dit i dag skulle vi behöva börja formulera det. Tandvårdsförsäkringen om du vill ha konkreta frågor. Folk tycker det är väldigt dyrt med tandvård. En rejäl reform där vi tittar på vilka som ska ha fri tandvård, vi kanske skulle börja med de äldre i varje fall. Då är vi där vi är som bäst, där vi skapar generell välfärd, sånt som kommer alla till del.

Så vad måste partiet centralt göra till 2022 för att öka bland Smedjebackenborna?

– Överbrygga klyftan mellan stad och land. De som bor utanför storstäderna känner inte att politiken är riktigt för dem.

Men är det staten de saknar eller är det affären som har bommat igen?

– Staten. Man upplever att det är trevligt i Söderbärke och man är en del av Smedjebackens kommun. Men det ska inte bara gå bra, man vill också känna sig sedd och att man är en del av Sverige också. Det finns ju några ställen med riktigt stora problem som man inte får glömma, men det är inte bara där vi tappar. Så även om vi tycker att det går bra här så upplever vi att vi har en helt annan bild än den de har i Stockholm. Man upplever inte att staten är en närvarande aktör.

Något annat du har synpunkter på?

– Man kanske kunde önska att någon minister vågade sticka ut hakan lite mer, säger Fredrik Rönning.

 

Distriktsordföranden avslutar intervjun så här:

– Nu kommer du och intervjuar mig och Fredrik men det är sällan som det kommer någon från den nationella nivån och frågar vad det är vi har gjort egentligen. När vi har Avestasamtalen om basindustrins framtid kommer Svenskt Näringsliv och LO:s ordförande varje gång, det svåraste är att få hit
politiker.

Han tar exemplet med den nya skidanläggningen Himmelfjäll i Idre. Först ville inte Tillväxtverket gå in med pengar men efter att regeringen engagerats i frågan kom 27 miljoner. I dag har privata krafter investerat 1,7 miljarder och ytterligare 6–7 miljarder väntas. Massvis med arbetstillfällen har redan skapats och till jul invigs anläggningen.

– Sen bjuder vi in näringsministern till invigningen och så säger hans stab nej. Kan han komma en annan gång då? Nej, inte under den här mandatperioden. Det här är ju en sån jäkla seger för S som man skulle kunna ta hem. Men man missar det.

– Vi försöker se hur vi kan driva sossarnas nationella politik lokalt, har vi sagt rätt till heltid så gör vi Avestapolitik av det. Men jag saknar det omvända. Det finns väl en massa smarta människor som jobbar med politik i Stockholm som skulle kunna fundera hur vi gör riktigt bra lokal politik nationell också, säger Lars Isacsson.

 

Erik Nises, socialdemokrat i Borlänge