Det blir allt vanligare för vanligt folk att äga sin egen bostad och/eller att spara i fonder. Ur ett privatekonomiskt perspektiv får därför allt fler en mer fördelaktig finansiell situation av klassisk borgerlig politik. Vad innebär en ökning av ”minikapitalister” för socialdemokratin? Emma Fastesson Lindgren skriver.
Den brittiska policyanalytikern Grace Blakeleys bok ”Stolen: How to Save the World from Financialisation” argumenterar Blakeley för att Storbritannien har äntrat en ny ekonomisk modell byggd på finansiell tillväxt. Ett system där banker, institutionella fonder och hedgefonder för att ta större plats i samhället. En indikator på detta är att landets finansiella sektor har blivit otroligt stor. Mellan 1970 och 2007 växte finanssektorn 1,5 procent snabbare än hela ekonomin varje år. Sett till den finansiella sektorns vinster i förhållande till BNP har de också växt. 1970 uppgick de till 1,5 procent av BNP, 2007 låg den siffran på 15 procent.
Blakeley menar dock inte att kapitalismen har tagits över av finansbranschen, i stället har finanslogik fått ta en större plats i samhället i stort. Som exempel tar hon upp att företag generellt hade ett stakeholderperspektiv tidigare. Det är i stor kontrast mot det aktieägar- och avkastningsfokus som finns i dag.
Men boken blir även en beskrivning av hur länder som Sverige kommit att bli fullt med minikapitalister. Genom en historisk genomgång påvisar författaren att den ökade fokuseringen på finans inte enbart har skett inom företagssfären, utan även i hushållen. Genom att sälja ut allmännyttan och statliga bolag för reapris till befolkningen lyckades den dåvarande premiärministern Margaret Thatcher skapa ”minikapitalister”. Dessa småsparare blev i längden positivt inställda till policyer som är bra för deras sparande och investeringar. På så sätt kunde Thatcher sänka skatterna för de rikaste, påhejat av nya bostadsägare och aktiesparare.
För att ha råd att investera i sin bostad behövde britterna lån. Lånemarknaden avreglerades och banker kunde låna ut för mer än deras samlade kapital. Detta var i sin tur en faktor till att huspriserna steg markant i landet. 2007 nådde hushållsbelåningen i landet sin peak och uppgick till 145 procent av hushållens disponibla inkomst.
2018 uppgick Sveriges hushålls skulder till 186 procent av den disponibla inkomsten. Ända sedan 1990-talet har hushållens skulder ökat mer än intäkterna. 82 procent av hushållens totala skulder utgörs av bolån. Den största andelen av hushållen har en belåningsgrad, alltså hur mycket av bostaden som är belånad, på över 70 procent. På senare år har denna siffran minskat i och med införandet av amorteringskraven.
Det är inte förvånande att många motsätter sig effektiva skatter kopplat till ägande av bostad. Ett återinförande av fastighetsskatten skulle kunna påverka bostadsrättspriser negativt. Detsamma gäller för en tillbakagång av ränteavdraget. Ränteavdraget som en gång i tiden infördes för att ge människor större möjlighet att äga sin egen bostad har i dag lett till att höginkomsttagare kan spara tiotusentalskronor varje månad.
Sammantaget har den svenska utförsäljningen av allmännyttan, fördelaktiga lånevillkor och låga skatter på kapital lett till att en stor grupp ”minikapitalister” har skapats. Om den gruppen röstar med plånboken kommer de inte ställa sig positiva till politik som påverkar deras kapitalstock negativt.
Ett annat exempel är skatten på ISK-konto. I debatten använder högern småsparare, eller ”minikapitalister”, som argument till varför det är orättvist att höja skatten på kapital. Dessa småsparare har uppmuntrats att spara i ISK till sin första bostad eller långsiktigt till sin pension.
I Sverige och Storbritannien har finansiella och högerpolitiska krafter lyckats infiltrera den ekonomiska ordningen. Genom att göra det fördelaktigt att köpa sin bostad och subventionera kapitalägande har det blivit ekonomiskt gynnsamt för många att rösta på klassisk högerpolitik.
Hela texten finns att läsa i tidningen. Teckna en årsprenumeration för endast 199kr här och få hem tidningen!
Emma Fastesson Lindgren, vice ordförande S-studenter
