Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Arkiv

apr

Dagens EU med arv från Habsburg

13 april, 2023

Texten är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023.

Kommer EU att överleva? Kanske finns svaret i historien menar Mats Hellström som läst en ny bok om vad det habsburgska riket kan lära dagens Europa. 

 

Med de pågående omvälvningarna i Europa debatteras nu också den Europeiska unionens rötter. Ofta får berättelsen sin utgångspunkt i andra världskrigets fasor och förhoppningen om ett nytt Europa. Som pionjärer nämns ofta Konrad Adenauer, Paul Henri Spaak, Alcide De Gasperi och Robert Schuman. Men varifrån hämtade dessa europeiska fäder, från olika politiska läger, sina idéer och inspiration till nya regelsystem?  

 

I den färska boken ”Bättre blir det inte: vad kan det habsburgska riket lära dagens Europa?” av journalisten Caroline de Gruyter dras historiska paralleller mellan Habsburgimperiet och den moderna europeiska utvecklingen. 

 

Ett viktigt avstamp tas i Maria Theresias Wien under 1700-talet. Efter en lång tid av expansion men utan centralmakt började Maria Theresia reformera skolväsendet, byråkratin och krigsmakten. För tiden ansågs den habsburgska byråkratin som modern. Det blev en rättsstat faktiskt – utvecklad med starka övervakande institutioner. Vissa likheter med den Europeiska unionens struktur kan skönjas….

 

Skönheten & kapitalismen

13 april, 2023

Texten är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023. Medan kapitalismen väcker begär efter det som speglas tillbaka på självet, ett intrabegär, väcker skönhet ett begär efter det som ligger utanför…

Språkets (obefintliga) makt

13 april, 2023

Texten är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023. I vår tid finns en stark övertro på ordets makt. Tobias Sundin skriver om Christopher Lasch, symbolanalytikerna och varför orden hotar en…

Behövs en progressiv kulturkanon?

13 april, 2023

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023. Vi behöver komma bort från den extremindividualism som är norm för tillfället när vi diskuterar kulturen. Kulturen är för viktig för…

Vilken färg har din chefs Bugatti?

13 april, 2023

Texten är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023.

Alfamannen har fått revansch. Julius Wallin skriver om cyniska män och ser en logisk förklaring. 

 

Den senaste månaden har horder av unga män härjat i kommentarsfälten. Hängivna supportrar till misogynisten, charlatanen och mångmiljonären Andrew Tate har försvarat den trafficking- och våldtäktsanklagade ”alfamannen”. Kritiker bemöts med en retorisk fråga: ”Vilken färg har din Bugatti?”. Med fem ord höjs ekonomisk framgång till den högsta av dygder, med implikationen att det är oväsentligt var pengarna kommer ifrån.  

 

Det kanske inte är förvånande att en kontroversiell manlighetsprofil på Youtube har ett skumt åsiktspaket, men faktum är att han delar just denna åsikt med en bred befolkningsgrupp i Sverige: börstopparna. 

 

2022 höjde börstopparna sina egna löner med 12 procent, vilket innebär att de ser fram emot en reallöneökning när ojämlikheten är på rekordhöga nivåer. Med löner som redan motsvarar 65 industriarbetarlöner så kan nog några av dessa chefer unna sig en och annan Bugatti. Regeringen såg vad som var på väg att hända, och agerade resolut. Skatten sänktes kraftigt för höginkomsttagare, och det sekretessbelagda elstödet gavs inget tak. Efter en ordentlig omfördelning av skattemedel bör även vd:ar för småbolag som Evolution kunna införskaffa sig en bil som ger moralisk immunitet… 

 

Israel i förändring

13 april, 2023

Texten är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023.

I det senaste valet klarade Israeliska arbetarpartiet, HaAvoda, precis spärren. Partiet Meretz, socialdemokratiskt med fredsprofil, hamnade under. Samtidigt vill inte Israels befolkning se en tvåstatslösning. Otto Widmark har varit i Israel och beskriver en dyster utveckling. 

  

Den 1 november 2022 gick Israel till val för femte gången på fyra år. En lång period av instabila regeringskoalitioner i Knesset ser nu ut att vara över. Den mest högerextrema och religiösa regeringen som Israel någonsin sett har kommit till makten.  

 

På deras agenda står en omdaning av det israeliska samhället, inklusive underminering av rättsstaten, skärpt bosättningspolitik och judisk överhöghet i området mellan Jordanfloden och Medelhavet. 

 

Fredsgrupper som Peace Now menar att regeringskoalitionen i praktiken annekterar Västbanken genom att man flyttar ansvaret för ockupationen från Försvarsdepartementet till civil kontroll. Den nya regeringen är utpräglade motståndare till allt vad en tvåstatslösning och en palestinsk stat heter. 

 

Samtidigt driver regeringen igenom en ”rättsrevolution” för att minska Högsta domstolens oberoende och makt. I retorik som känns igen från Polen och Ungern, beskrivs Högsta domstolen som den ”liberala elitens institution” som hindrar den demokratiska folkviljan från att få komplett genomslag. Många menar också att premiärminister Benjamin Netanyahu, som tidigare varit emot långtgående reformer av rättsstaten, nu har ett egenintresse av att underminera rättsstaten eftersom han anklagas för korruption. 

 

Sedan i januari har 100000–150000 israeler demonstrerat varje vecka mot regeringens planer. Israels president, Isaac Herzog, har manat till lugn och uppmanat politikerna att samtala och kompromissa om de nya lagförslagen. Världsledare inklusive de amerikanska och franska presidenterna har framfört till Netanyahu att den israeliska demokratin hotas av lagförslagen. Företrädare för näringslivet, militären och säkerhetssektorn, den diplomatiska sfären med flera har också kraftigt kritiserat förändringsförslagen. Hos de högerextrema får det inget gehör; detta är extremisternas möjlighet att omstöpa samhället. 

 

När jag befann mig i Israel och Palestina i början av året hade protesterna mot regeringens planer pågått i tre veckor…

 

En tysk Zeitenwende

13 april, 2023

Texten är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023.

Tre dagar efter Rysslands invasion av Ukraina ändras den tyska utrikes- och säkerhetspolitiken som genom ett trollslag. Vad betyder vändningen för tysk socialdemokrati? Vad vill man nu? Paula Carvalho Olovsson skriver om ett parti som söker en ny identitet. 

 

Nu har det gått drygt ett år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i Ukraina, och kriget har satt sina spår i Europa. Vi talar ofta om en ”Zeitenwende” – en vändpunkt i europeisk politik. Begreppet myntades av den tyske förbundskanslern Olaf Scholz bara tre dagar efter invasionen och jag tänkte titta närmare på hur kriget har påverkat tysk socialdemokrati under det gångna året. 

 

Vi backar först till valet i september 2021. Det är mitt under pandemin. Och det är första gången sedan efterkrigstiden som en sittande kansler inte har ställt upp för omval. Frågan alla ställer sig är vem kan vara kansler om inte Angela Merkel längre är det? Svaret framstår som allt tydligare ju närmare valdagen kommer – Olaf Scholz är rätt man för jobbet. CDU:s Armin Laschet framstår som svag och lite fånig när han blir påkommen med att skratta framför tv-kamerorna under en översvämningstragedi.

 

Varken liberaler eller gröna har någon riktigt seriös utmanare om kanslerposten. Scholz med sin trygga, lugna framtoning framstår som Merkels rätta efterträdare – och samtidigt som man får kontinuitet och erfarenhet hos den sittande vicekanslern så får man också något nytt eftersom han står för en delvis ny politik med profilfrågor som höjd minimilön, pensioner, bostäder och klimat. 

 

Efter valet sätter Scholz och hans SPD i gång och förhandlar ihop en koalition tillsammans med liberalerna och de gröna. Ett ambitiöst program tas fram. Man kompromissar ihop sig om allt från ekonomi till klimat- och energifrågor. Pandemin fortsätter att sätta sina spår på dagordningen, men den nya regeringen åtnjuter stort förtroende hos befolkningen.  

 

Och så, mindre än 100 dagar in i den nya regeringens maktinnehav, så slår Ryssland till. Redan under veckorna före invasionen fick Olaf Scholz mycket kritik för att han hade en så avvaktande hållning till det överhängande hotet. När andra ledare tydligt uttryckte vad de tänkte göra om de misstänkta ryska planerna sattes i verket, så ville Scholz knappt ens säga hur det skulle bli med gasledningen NordStream 2 om Ryssland attackerade Ukraina.  

 

Bakgrunden till den tyska motviljan att dra en tydlig och skarp gräns mot Ryssland är trefaldig…

 

Glöm Danmark, lär av Norge

13 april, 2023

Texten är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023. Den militära alliansfriheten och den generösa flyktingpolitiken är historia. Vad händer med socialdemokratin efter de stora omprövningarnas år? Tobias Lundin Gerdås menar…

dec

Ställ krav på din S-företrädare

29 december, 2022

Redan Nils Karleby oroade sig över den svenska arbetarrörelsens intellektuella brister. I förordet till nyutgåvan av Karlebys klassiska verk Socialismen inför verkligheten skriver Örjan Nyström att Karleby såg tankelättja, opportunism…

Eskilstuna visar vägen

29 december, 2022

Efter valet styrs över 40 kommuner av Socialdemokraterna i samarbete med Moderaterna, fler än tidigare. I Eskilstuna har partierna styrt ihop sedan 2014. Kommunalråden Jimmy Jansson och Josefine Helleday skriver…

Jorden runt

29 december, 2022

”Jorden runt” finns med i varje nummer av Tiden. Här rapporterar vi om politiska och fackliga nyheter runt om i världen. Vi blandar allvarliga och viktiga nyheter med med lättsamma….