Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Arkiv

okt

Den handfallna finanspolitiken

15 oktober, 2024

Varför lämnar finansministrar ifrån sig makten? Elinor Odeberg efterfrågar en uppdaterad ekonomisk politik och politiker som tror på politik.

 
Att uppnå full sysselsättning var länge politikens främsta mål. När den socialdemokratiska regeringen 1990 la fram en skrivelse om att ”inflationsbekämpningen skulle överordnas andra ambitioner och krav”, väckte det stor debatt i kammaren. Inflationsåren under tidigt 1990-tal la grunden för en politisk omläggning som gav Riksbanken mer makt på bekostnad av den mer demokratiskt styrda finanspolitiken.

 
Stefan Löfvens mål om ”Europas lägsta arbetslöshet till 2020” var senaste gången en svensk politiker försökte kvantifiera, om än vagt, vad full sysselsättning skulle betyda i praktiken. Numera nämns inte ens full sysselsättning som ett mål i budgetpropositionen (Budgetpropositionen 2025). Arbetsmarknadspolitiken har över tid gått från att betraktas som en tydlig statlig angelägenhet, med fokus på arbetskraftsutbud i förhållande till tillgängliga arbeten, till att bli mer av en fråga om ekonomiska drivkrafter hos den enskilde (Engström, Elsa, Aktiv arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning, rapport Arena Idé 2024).
 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Dags att tänka annorlunda om brottsligheten?

15 oktober, 2024

I många år har det brottsförebyggande arbetet i Sverige misslyckats. Men hur ska vi förebygga brott om vi inte förstår brottens orsaker? Kriminologen Per-Olof H Wikström vill att vi tänker…

Tillbakablickandet som framtidsvision

15 oktober, 2024

Den svenska självbilden har kollapsat. David Orlic ser det offentliga samtalet försjunka i ett sorgearbete där debatten om Sveriges framtid fastnat i en längtan efter det förflutna   Det är…

Att önska sin fiende

15 oktober, 2024

Vad händer när politik skiftar från klassintressen till värderingar? Hur påverkar det den politiska konflikten, och synen på våra motståndare? Anders Kalat skriver om ideologins roll i dagens politik.
 
Politikens grundbegrepp är distinktionen mellan vän och fiende, menar den tyska radikalkonservativa tänkaren Carl Schmitt. Och visst spelar konflikten en grundläggande roll inom politiken. Vi kittas samman som rörelse genom att skilja oss från våra motståndare. Striden eggar vårt engagemang.
 
Men politiska spänningar är inte bara viktiga för de närmast sörjande. Partiers medlemmar. (Sorgligt vore annat). För väljarna är det inte mycket bevänt med demokrati om utfallet, oavsett vilket parti de röstar på, blev samma klägg. För att tala med vår tidigare partiledare.
 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Jakten efter mening

15 oktober, 2024

Hanna Alexandersson prisar Den sista boken om mordet på Olof Palme av Jon Jordås och skriver om hur sökandet efter mening kan ha lett vilse i sökandet efter gärningsmannen. Våren…

Arenagruppen är en arena

15 oktober, 2024

I förra numret av Tiden skrev Payam Moula en artikel med rubriken ”Har Arenagruppen varit för framgångsrik?”. Där lyftes Arenagruppen fram som ett föredöme, men inte helt oproblematiskt. Håkan A Bengtsson skriver kommentar.
 
Det var glädjande och hedrande att Payam Moula uppmärksammade Arenagruppens 30-årsjubileum, även om jag är förundrad över den dubbeltydiga rubriken: ”Har Arenagruppen varit för framgångsrik?” Den typen av ”beröm” brukar inte riktas till progressiva tankesmedjor. Så, tack!
 
Men uppenbarligen har Arenagruppens ”framgång” burit in på dunkla stigar. Moula hänvisar till att Arenagruppen ibland titulerats ”liberal vänster”. Under årens lopp har Arenagruppen beskrivits på många olika sätt. Vi väljer själva att beskriva oss som ”progressiva” för att vi inte vill hamna i ett fack, i en fraktion eller i en sekt. Arenagruppen är en arena. Etikettering av det här slaget handlar ofta om att omfamna eller markera och distansera. Hur det är i det här fallet vet jag inte riktigt.
 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Ett framtidsprogram för forskning och utveckling

15 oktober, 2024

Den svenska socialdemokratin ansågs under Erlanders tid vara den högre utbildningens och forskningens bäste vän. Det framgångsreceptet måste återaktualiseras på partikongressen 2025 skriver tre debattörer.
 
Socialdemokratin har historiskt främjat högre utbildning och forskning utifrån idén att ett bättre samhälle är möjligt. Tage Erlander fick epitetet ”Den högre utbildningens och forskningens bäste vän” och hans ministärer knöt livliga kontakter med forskarsamhället.
 
Erlanders utvecklingsoptimism initierade 50- och 60-talens satsningar på högre utbildning och forskning. Jobb skulle skapas genom att Sverige blev en internationellt ledande forskningsnation. Även efter Erlandereran har socialdemokratin haft stora ambitioner och bland annat breddat tillgången till forskning och utbildning genom att inrätta nya lärosäten.
 
Men under de borgerliga majoritetsåren och Reinfeldt-Borg-perioden ströps resursandelen till offentliga utgifter, inklusive forskning, skattekvoten sjönk drastiskt. Sveriges satsning på forskning och utveckling under denna tid var blygsam jämfört med hur forskning prioriterades både i Asien, till exempel Kina, Japan och Singapore, och i andra europeiska länder. Vi menar att partikongressen nästa år bör anta ett framtidsprogram för forskning och innovation. Nedan föreslår vi några viktiga punkter i ett sådant program.
 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Det cyniska knapptryckarkompaniet?

15 oktober, 2024

Emma Fastesson Lindgren har läst Politics on the Edge av den tidigare konservativa ministern Rory Steward och får sina värsta farhågor om partipolitik besannade. Vad är egentligen en parlamentsledamot värd?…

Det förlorade paradiset: Berättelsen om Konsums uppgång och fall

15 oktober, 2024

Är berättelsen om Konsum berättelsen om Sverige? Johannes Daun har läst Sara Kristofferssons bok om Kooperativa Förbundet och hittar gott om intressanta uppslag.
I mitten av 1900-talet sysselsatte Kooperativa Förbundet (KF) omkring 80000 människor runt om i landet: på fabriker, kontor, lageranläggningar, varuhus och i otaliga butiker. Kooperationen var genom Konsum (i dag Coop) en väldig maktfaktor inom svensk handel, men försökte samtidigt vara en kritisk motpart till de gängse kommersiella handelsrörelserna. Att lyckas med en sådan hållning var lättare sagt än gjort, för hur förhåller man sig exempelvis till reklam om man inte vill locka till onödig överkonsumtion? Och hur når man ett brett, efterfrågat sortiment om man i första hand bara säljer varor från egna fabriker? Denna balansgång mellan ideal och verklighet är den röda tråden i Sara Kristofferssons bok om KF:s historia, Det förlorade paradiset, som gavs ut i april 2024.
 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Reaktion på Joel Stade i Tiden nr 1 2024

15 oktober, 2024

Joel Stade skriver i årets första nummer om ”en strategi för judiskt liv i Sverige”. Bland annat menar Stade att ett förbud mot icke-medicinskt motiverad omskärelse av pojkar skulle ”omöjliggjort ett traditionellt judiskt liv i Sverige”.
 
Ett ytterst märkligt – och dessbättre osant – påstående ty traditionellt judiskt liv pågår i många länder, även Israel, bland mängder av judiska familjer – såväl religiösa som sekulära – som vägrar låta sina pojkar omskäras. I stället för ”brit milah” (omskärelse) tillämpar många ”brit shalom”, en välkomstceremoni utan omskärelse.
 
Omskärelse av pojkar är en tradition också bland många muslimer och även olika folkgrupper, som många stammar i Afrika. Men traditioner, oavsett vilkas, måste kunna ifrågasättas.
 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Slutkommentar om judiskt liv och omskärelse

15 oktober, 2024

Det är viktigt att vara noga med orden här. Jag skrev att Centerns beslut att förbjuda omskärelse av pojkar hade omöjliggjort ett traditionellt judiskt liv i Sverige. Att denna sed, brit mila, är en central del av ett traditionellt judiskt liv är uppenbart. Man kan jämföra med att dopet är en nödvändighet för ett traditionellt kristet liv.
 
I Sverige har vi löst frågan om omskärelse av pojkar på ett pragmatiskt sätt. Lag om omskärelse av pojkar stiftades år 2001. Lagen innebär att ”Omskärelse får utföras endast av legitimerad läkare eller av den som har särskilt tillstånd att utföra omskärelse av pojkar” och ”Särskilt tillstånd att utföra omskärelse får meddelas den som föreslagits av ett trossamfund där omskärelse ingår som en del i en religiös tradition, om personen (…) bedöms kunna utföra ingreppet i enlighet med de krav som gäller för ingreppet och i övrigt är lämplig att utföra omskärelser.” Denna reglering minimerar riskerna samtidigt som den gör tydligt att pojkar kan omskäras i Sverige, vilket viktigt både i judisk tradition och i andra traditioner.
 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.