Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Arkiv

dec

Hur ska vår framtid finansieras?

20 december, 2024

Kalkylen går inte ihop, men det finns en lösning. Det menar Elfva Barrio som försöker pussla ihop Sveriges behov med den ekonomiska politiken.

 

Jag är ungefär lika gammal som friskolereformen, det finanspolitiska ramverket och ett hav av avregleringar. Nu är jag snart trettio år i ett land som lever med konsekvenserna av de beslut som fattades innan min existens. Min generation och jag lever i ett samhälle med en havererad bostadsmarknad, ett välfärdssystem som är en kassamaskin för riskkapitalister och en segregation som saknar motstycke. Det är inte en hemlighet att något är ruttet i Sverige.

Min generation känner politisk uppgivenhet. Faktum är att unga känner en allt större skepsis mot det politiska systemet. Mer än varannan ung vuxen tror inte att politikerna har förmågan att lösa samhällets problem, enligt Ungdomsbarometerns generationsrapport. Det är en farlig utveckling, om än en förståelig sådan. Vi har trots allt vuxit upp i ett Sverige – och en värld – där det mesta blir sämre. Vi är helt enkelt barn av vår tid.

 

Att unga inte tror på det politiska systemet måste tas på allra största allvar.

Något som ofta lyfts som något som kännetecknar Sverige är dess höga mellanmänskliga tillit, eller det som av statsvetarna brukar kallas för ett högt socialt kapital. Utan denna tillit är Sverige inte längre Sverige. Att unga inte tror på det politiska systemet måste tas på allra största allvar.

Fogelstad lever igen

20 december, 2024

För 20 år sedan läste jag Ulrika Knutsons bok ”Kvinnor på gränsen till genombrot” och kände mig lätt generad. Hur hade jag missat kvinnorna bakom Fogelstad kvinnliga medborgarskola eller tidningen Tidevarvet?

I dag vet jag bättre. I Lilla Ulfåsa, Julita, utanför Katrineholm i Sörmland ligger det: Fogelstad kvinnliga medborgarskola. Den grundades för mer än 100 år sedan av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson och Elin Wägner. Målsättningen var att utbilda kvinnor för att kunna ta till vara sina medborgerliga rättigheter genom teoretisk utbildning, självförtroende, inspiration och mod. Genom åren samlades där kvinnor ur olika samhällsklasser och över partigränser.

Skolans verksamhet upphörde 1954 men återstartades 2022. Verksamheten bedrivs nu i Fogelstadgruppens anda, men med fokus på dagens utmaningar. Fokus är nu som då jämställdhet, fred och konfliktlösning, bildning och pedagogik, hållbarhet samt konst och kultur.

Behovet av gränsöverskridande samtal är lika viktiga i dag som när demokratin infördes. Fogelstad är i dag en mötesplats för samtal mellan kvinnor och män med olika bakgrund och erfarenheter.

Med trygghet som ledstjärna

20 december, 2024

Vad krävs för att få bukt med gängkriminaliteten? Teresa Carvalho, Socialdemokraternas nya rättspolitiska talesperson, skriver om sitt Norrköping och behovet av krisinsikt.   Den 27 oktober i år skedde åter…

Reformer för i går, i dag eller i morgon?

20 december, 2024

Elva samhällsanalyser och över 200 reformer presenterades nyligen av partiets arbetsgrupper. Vad säger analyserna om socialdemokratin och hur ska vi förstå reformerna? Marika Lindgren Åsbrink reflekterar.

I två steg har partistyrelsens arbetsgrupper lämnat först sin samhällsanalys, sedan förslagen för att åtgärda de problem som identifierats. Berättelsen om var vi befinner oss i dag låter ungefär så här: Det som en gång byggde Sverige starkt – ingredienserna i den klassiskt socialdemokratiska modellen – har vi låtit förfalla. Unga har vuxit upp i ett samhälle där socialdemokratin inte stått för framsteg. Människors trygghet och tillit hotas av den växande gängkriminaliteten. Klyftorna har vuxit. Marknadslogiken har tillåtits ta över och invandringen har varit för stor i förhållande till mottagarkapaciteten.

Det är lite dystert. Men det är en rättvis spegel av tiden vi lever i, som är mörkare än på länge.

 

En av arbetsgrupperna citerar Ingvar Carlsson, som i en intervju berömmer eldsjälar i fotbolls-Sverige och säger att ”jag skulle önska att det blev lite mer känt att vi har verktyg och konkreta exempel på hur ungdomar sugs upp från riskmiljöer och kriminalitet och går från att vara främling till lagkamrat. Det finns positiva saker som fungerar.” Det är en viktig påminnelse om vilket anslag som varit den klassiska socialdemokratins signum: att bygga på det som fungerar, att inte ge upp tron på människan och att gneta på i de vardagliga lösningarna snarare än i de grandiosa visionerna. Och även om arbetsgrupperna tar avstamp i en mörk verklighetsbild, lyckas de ofta hitta just en sådan, betydligt ljusare ton i själva förslagen. Det som skisseras är ett konstruktivt, hoppfullt samhällsbygge, baserat på åtgärder som skulle göra reell skillnad och som samtidigt är fullt realistiska. Det är snyggt gjort.

Också av rent strategiska skäl är det viktigt. Socialdemokrater kan aldrig vinna en tävling i svartsyn. Tillåts den breda ut sig kommer det alltid att vara andra politiska krafter som har störst dragningskraft.

Den grå praktikern

20 december, 2024

Johan Sjölander har läst Hans Dahlgrens självbiografi och upptäcker, bakom en berättelse om imperier som faller samman och en värld som förändras, en hyllning till politik som praktik. Det är…

När vi slutar föda barn

20 december, 2024

Sverige ser ut att få en negativ befolkningstillväxt.
Om inte socialdemokratin tar sig an frågan så väntar en politisk bomb, skriver Lisa Nåbo.

 

”En befolkningsprognos som skakar om.” Så lät det i somras när Sveriges Kommuner och Regioner kommenterade SCB:s prognos av Sveriges demografiska utveckling. Prognosen skakar inte bara om, utan är rent av mörk. En negativ befolkningstillväxt. Vi blir äldre och barnafödandet går ned. Med andra ord minskar befolkningstillväxten. Varför vill inte unga skaffa barn längre?
Vem ska vårda våra äldre på äldreboendet? Vem ska hörsamma industrins rop efter ny personal?

Tydligt är i alla fall att den borgerliga regeringen inte reflekterat över de frågeställningarna.

– Ett historiskt skifte!

– För första gången på 50 år är utvandringen större än invandringen!

Den dåvarande migrationsministern Maria Malmer Stenergard var alldeles till sig av lycka på en presskonferens i Rosenbad när hon kommenterade migrationen i Sverige. En allvarlig demografisk utveckling möts av en regering som skryter om sin världsfrånvända politik.

Antalet 1–5-åringar kommer att sjunka i alla kommuner,  samtidigt som antalet barn i grundskolan kommer sjunka fram till 2028 i 180 kommuner. På andra sidan den demografiska kurvan står den äldsta befolkningen som kan komma att öka med så mycket som 60 procent. I januari 2024 kom SCB:s preliminära sammanställning av 2023 års befolkningsstatistik. Inte sedan 2003 har så här få barn fötts. Barnafödandet är nu på 1,5 per kvinna. Ställer man barnafödandet mot antalet kvinnor i barnafödande ålder, så kallad summerad fruktsamhet, är den uppmätta nivån den lägsta sedan SCB började mäta 1749.

 

På andra sidan den demografiska kurvan står den äldsta befolkningen som kan komma att öka med så mycket som 60 procent.

Kanske är det chockerande statistik för äldre generationer, men ingen ung lär bli förvånad. Ett allt vanligare samtalsämne bland mina vänner är oro för samhällsutvecklingen och vad vi lämnar över till nästa generation. Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2023 kopplar förändrade attityder kring familjebildning bland unga till ungas syn på framtiden. Sedan 2011 har andelen unga som ser familjebildning som viktigt sjunkit dramatiskt. Fler än hälften tror att deras egen generation kommer få det sämre än tidigare generationer, och ännu fler upplever att samhället är på väg åt fel håll. Det borde inte förvåna någon att en generation som vuxit upp med existentiell ångest över krig och klimatförändringar inte ser ljust på nästa generations framtidsutsikter. Vi kan krasst konstatera att framtiden var bättre förr.

Tvåstatslösningen är tillbaka

20 december, 2024

Har kriget i Gaza gjort en tvåstatslösning omöjlig? Eller är det snarare så att fler än någonsin inser dess behov? Margot Wallström och Annika Söder skriver om vägen framåt för…

Ett år av galenskap

16 december, 2024

Javier Milei blev Argentinas president på löftet att rädda ekonomin. Nu har ett år passerat. Mathias Tegnér skriver om ultraliberalens första år vid makten och ekonomins politiska betydelse.

Att falla fritt. Känslan av fritt fall har använts för att beskriva frihet, men också för att beskriva skräcken av att snabbt störta mot avgrunden. Skräcken av att obönhörligen möta en säker död. De flesta av oss har bara känt den skräcken i drömmar. Hur det är i verkligheten torde få om någon veta, av förståeliga skäl. Men några som vetat, men aldrig fick chansen att berätta var de många offer för militärdiktaturen i Argentina mellan 1977 och 1983 som dödades med just detta modus operandi. Utslängda ur ett flygplan över Rio de la Plata.

Vad har då den argentinska diktaturens mord och fritt fall med valet av Javier Milei i november 2023 att göra? En del har det visat sig. Men för att beskriva kopplingen tar vi ett steg tillbaka.

okt

Politisk impotens

15 oktober, 2024

Vill – men kan inte. Kanske är det så man ska förstå politiken i väst efter finanskrisen 2007/08. För vilka målsättningar har politiken uppnått? Vilka stora samhällsproblem har blivit lösta?…

S+M = Sant?

15 oktober, 2024

På fyra månader har Socialdemokraterna i Tyresö tillsammans med Moderaterna kunnat leverera mer än under de senaste två åren med mittenpartierna. Det skriver kommunalrådet Klara Watmani. Men är modellen någonting…

Jorden Runt

15 oktober, 2024

”Jorden runt” finns med i varje nummer av Tiden. Här rapporterar vi om politiska och fackliga nyheter runt om i världen. Vi blandar allvarliga och viktiga nyheter med med lättsamma….