I takt med att Storbritannien lämnar EU glider ledartröjan över till Tyskland. Försiktigt har de anammat en mer aktiv roll i unionen. De har insett att inget land är en ö, att vi hänger ihop geopolitiskt, klimatmässigt, socialt och ekonomiskt. Tyskland verkar ha gjort ett vägval, det är dags att vi gör detsamma och ändrar inställning, skriver Erik Bergkvist (S).
På bara några år har spelplanen för Europa och Europeiska unionen förändrats. Brexit är ett faktum, Trump i USA avskärmar sig från världen, Ryssland under Putin bygger nytt imperium, Kina ökar sin dominans och så till detta en pandemi och klimathot.
Mitt i allt detta ser vi en ny och starkare roll för EU:s största land.
Tyskland är med sina dryga 80 miljoner invånare den folkrikaste medlemsstaten i EU, på fjärde plats arealmässigt men störst ekonomiskt. Med Storbritannien i förskingringen får Berlin nu en betydligt större roll.
I Tyskland råder för närvarande ett lugn. Man hanterar som alla andra sin pandemisituation – säkerställer sin inhemska ekonomi samtidigt som EU:s medlemsländer får finansiell hjälp av tidigare osedd storlek. De håller i ordförandeskapet för eu innevarande halvår, men kommer även efter detta att ha en större roll än tidigare. Runt hörnet tornar dock problemen upp sig.
När pandemin slog till i februari var eu på väg att slutförhandla sin långtidsbudget. Den frugala fyran (Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna) hade ännu hopp om att Tyskland skulle kunna bli en femte medlem.
Konsekvenserna av pandemin, med den kraftigaste konjunkturnedgången sedan 30-talet, förändrade förutsättningarna totalt. Det stod snart klart att särskilt de södra, och till viss del östra delarna av eu, skulle få svårt att klara sin egen återhämtning. Utan en gemensam återhämtning är flera scenarier möjliga. Euron skulle utsättas för mycket stora spänningar, och sannolikt spricka. Även ”rika” länder skulle få svårigheter, då handel är en så viktig del i alla länders ekonomi. Slutligen skulle en långvarig lågkonjunktur riskera att undergräva demokratin.
Detta har tvingat den politiska ledningen i Tyskland att omvärdera situationen. Behovet av en gemensam europeisk återhämtning fick dem att lämna den stramare budgetlinjen och tillsammans med Frankrike presentera ett återhämtningspaket finansierat med upplåning.
Ännu är det för tidigt att säga något om utgången, men aldrig tidigare har Tyskland och eu tagit ett så stort ansvar för sin egen gemensamma framtid.
Tyskland har axlat rollen som brobyggare mellan öst och väst och har sedan lång tid månat om relationen med Ryssland. Man har inte tagit ut svängarna och inte tagit i med brösttoner. Tyskland har velat förstå och förklara, hellre än att fördöma och peka ut.
Nyligen inträffade dock någonting ovanligt…
Hela texten finns att läsa i tidningen. Teckna en årsprenumeration för endast 199kr här och få hem tidningen!
Erik Bergkvist, Europaparlamentariker