Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Den liberala demokratin - Mats Hellström

Efter Berlinmurens och järnridåns fall vann demokratin med liberala förtecken allt större verkningskrets i allt fler länder. Men nu angrips den liberala demokratin av auktoritära och högerinriktade regimer. Den kinesiska ledningen ser den inte som ett trovärdigt förhållningssätt i världspolitiken. Och Orban stoltserar med att kalla Ungern för en illiberal demokrati.

Men kritiken har även kommit från vänster. Den liberala demokratin har ibland likställts med en nyliberal marknad. Varför växer nu kritiken? Redan Aristoteles menade att en stor medelklass var nödvändig för en rättsstat. I en modern svensk tappning diskuterades de stora klyftorna i välståndet i Alva Myrdals jämlikhetsgrupp som lade fram ett program vid den socialdemokratiska partikongressen 1969. I arbetet med detta underströk Olof Palme att det vore fel att endast ägna sig åt de sämst ställda. Också de stora medborgarskikten i medelklassen måste känna sig berörda.

I modern tid har den framväxande medelklassen med tilltagande social trygghet blivit en väsentlig bas för demokratin.

En orsak till att liberala demokratier ifrågasätts är den alltmer ideologiskt aggressiva högerpolitiken i en rad länder. En annan orsak står att finna i medelklassens försvagning. I framför allt USA men även Europa har medelklassens andel av det samlade ekonomiska resultatet stagnerat och på många håll även sjunkit. Kapitalinkomsterna har i stället ökat drastiskt och de allra rikaste har tillskansat sig närmast groteskt stora andelar av de ekonomiska resurserna i världen. Det har lett till ett ytterst begripligt missnöje och även förbittring hos stora grupper.

Också för svensk del har Ingvar Carlsson påpekat att de stora löntagargrupperna under 1980-talet fått realinkomstökningar i huvudsak genom statliga tillskott snarare än via lönekuvertet.

Utöver medelklassens försvagning har marknadsexperiment på helt nya områden bidragit till att diskreditera den liberala demokratin. 1980-talets politik präglades runt om i världen av Reagan-Thatcher och inte det svenska Staaf-Branting. Det blev neoliberalismens genombrott där allt är kommersiellt gångbart och där till och med mänskliga relationer och kärlek kan underställas marknadens villkor…

 

Hela texten finns att läsa i tidningen. Teckna en årsprenumeration för endast 199kr här och få hem tidningen!