Idédebatt som låter arbetarrörelsen och vänstern blicka framåt.

Svar på Timbros debattartikel i DN den 14/8 2018.

Högertankesmedjan Timbro tar talesättet ”lögn, förbannad lögn och statistik” till en ny nivå när de hävdar att vårdvalet gynnar låginkomsttagare. Men de har rätt i att vi behöver satsa mer på att förebygga ohälsa. Problemet är att Timbros skattesänkningar samt privatiserings- och vårdvalsvurm snarare ökar klyftorna och försämrar förutsättningarna för jämlik effekt i det förebyggande hälsoarbetet.

Sjukvårdspolitik handlar om att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt skapa ökad och likvärdig tillgänglighet till rätt vård för den som drabbas av ohälsa. Kortare köer. Färre ”okynnesbesök”. Och vård efter behov – inte plånbok.

Men framför allt ska vården – inte minst akutvården och sjukhusen – fungera när den verkligen behövs. När en förlossning går snett ska både den nyfödda och mamman tas om hand av kvalificerade team. När en diagnos om en malign tumör kommer ska vi ha riktigt bra cancerbehandling – även för låg- och medelinkomsttagare. Och när en person drabbas av autoimmuna sjukdomar så står sig vårdcentralerna slätt.

Därför är Johan Ingerös och Monica Renstigs (Timbro) linje att minska resurserna till sjukhusen och istället lägga dem på de privata vårdvalen inom primärvården olycklig. Sjukhusen behövs.

Timbro försöker vifta undan expertanalyserna som visar att vårdvalet missgynnar låginkomsttagare. Ingerö och Renstig lyfter själva att en stor del av människors ohälsa beror på socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Ändå driver de privata lösningar och skattesänkningar som ökar snararare än minskar klyftorna.

Vårdvalen är dessutom ofta riggade på ett orättvist sätt. Privata vårdgivarna i vårdvalen får så generösa ersättningar att de dränerar sjukhusen på personal. Resurser flyttas från patienter med stora och komplexa vårdbehov till patienter med mindre och enklare. Det är inte rimligt att ökade resurser redan har gått till de privata vårdvalsföretagen på bekostnad av den stora och tunga sjukhusvården.

Timbro är näringslivets tankesmedja. Om antalet vårdbesök (efterfrågan) ökar, och privata vårdgivares legitimitet och stöd ökar, så kan fler av Svenskt Näringslivs vårdföretag öka sin omsättning – och vinst. I exempelvis borgerligt styrda Stockholms läns landsting gör patienterna 35 procent fler läkarbesök i primärvården per person och år än invånarna i övriga riket, enligt kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Utan att vara varken friskare eller sjukare än genomsnittssvensken. Det ger bra klirr i kassan hos Timbros grundares medlemsföretag.

Däremot har Timbro rätt i att det förebyggande hälsoperspektivet behöver stärkas. Att reducera det till enbart primärvården är dock fel. Förebyggande hälsa behöver genomsyra betydligt större delar av samhället: forskningen, ansvariga myndigheter, parterna på arbetsmarknaden och andra ideella, offentliga och privata aktörer – liksom landstingen. Tyvärr bedriver vare sig Stockholms läns landsting eller Västra Götalandsregionen (både borgerligt styrda) något systematiskt förebyggande arbete.

Att förebygga ohälsa kan minska vårdkostnaderna och mänskliga lidande. Men för att få jämlik effekt krävs investeringar. Resurserna kan dock inte tas från den viktiga sjukhusvården. Och det går inte att både sänka skatterna kraftig och samtidigt få resurser till det förebyggande hälsoarbetet.

Daniel Färm, chef för Tankesmedjan Tiden