Ladda ner rapporten här.
Regeringens nya förslag till mediestödsregler kommer sannolikt att leda till att många tidningar får stänga ner. Detta visar en ny rapport från Tankesmedjan Tiden.
Denna och nästa vecka kommer riksdagen att fatta beslut om regeringens förslag till nya mediestödsregler. Förslagen innebär kraftigt sänkta stöd till landets dags- och nyhetstidningar, och flera utgivare blir helt utan stöd. Det visar en ny rapport från Tankesmedjan Tiden.
Det nya mediestödssystemet kommer med stor sannolikhet att leda till nedläggningar av flera lokala andratidningar och rikstäckande nyhetstidningar. Samtidigt innebär det nya systemet att etablering av nya nyhetsmedier försvåras eller omöjliggörs.
Rapporten ”Mediestöd eller mediedöd?” har skrivits av Daniel Färm, vd och politisk redaktör för socialdemokratiska nyhetstidningen Aktuellt i Politiken.
- Regeringens förslag kommer inte minst att drabba lokal- och regionaltidningar. Ett dussintal tidningar över hela landet kan tvingas att lägga ner ifall det nya förslaget blir verklighet, säger Daniel Färm
Det nya mediestödssystemet är konstruerat på ett sätt som kommer att leda till sänkta, kraftigt sänkta eller helt uteblivna stöd för de allra flesta dagstidningar och andra nyhetsmedier som idag har presstöd.
- Sammantaget innebär detta ett mycket allvarligt slag mot en central del av den svenska demokratin: mediemångfalden, fortsätter Daniel Färm.
Presskontakt:
Martin Rynoson, analyschef för Tankesmedjan Tiden
0760-425 729, martin.rynoson@tstiden.se
Bilaga: Fakta om regeringens nya förslag till mediestödsregler
- Det tidigare rättighetshetsbaserade presstödssystemet ersätts med ett system där stöd fördelas så långt en fast påse pengar räcker. Detta gör det svårt eller omöjligt för utgivarna att planera för kommande år, eftersom de inte vet hur mycket pengar de kommer att ha efter nästa årsskifte.
- Det nya mediestödet baseras på de lönekostnader för redaktionell personal som en utgivare har. Det hittillsvarande systemet har baserats på vilken upplaga man har haft. Nivåerna för ersättningen är redan i normalläget satta så lågt att de innebär kraftigt sänkt stöd för de flesta tidningar.
- Mediemångfalden nedprioriteras till förmån för att det ska finnas en tidning på varje ort.
- Lokala ”andratidningar” samt små och medelstora rikstäckande nyhetstidningar nedprioriteras till förmån för de lokala ”förstatidningarna”.
- Stödnivåerna kommer att skrivas ned för lägre prioriterade medier om pengarna inte räcker fullt ut, beroende på hur många tidningar som söker och beviljas det nya stödet.
- De närmaste åren kommer det huvudsakliga redaktionsstödet att sättas ned generellt för alla, med hela 75 procent nästa år. Syftet är att finansiera det så kallade övergångsstödet för tidningar som tidigare har haft stöd.
- Övergångsstödet trappas ned snabbt, och ger redan efter 1–2 år så pass lågt stöd att fortsatt utgivning blir svår.
- De nya villkoren för användarförankring, utgivning och det redaktionella innehållet är utformade på ett sådant sätt att många nyhetstidningar som idag får presstöd riskerar att bli helt utan stöd.
- Det föreslagna systemet ger inget särskilt stöd för att täcka kostnader för tryck och distribution av papperstidningar, förutom ett mycket lågt stöd för de tidningar som samdistribuerar morgontidningar. Därmed försvårar de nya reglerna de facto möjligheten att digitalisera utgivningen. Många äldre läsare riskerar att helt bli utan en nyhetstidning.
Det nya mediestödssystemet innebär även kraftigt höjda trösklar för att starta nya tidningar eller andra nyhetsmedier – inte minst de närmaste åren:
- Nyetablerade medier kan endast få stöd om de har startat den 1 januari året innan det år som de söker stöd för.
- Under det första utgivningsåret så får nyetablerade medier inget stöd alls, ens retroaktivt. Samtidigt får befintliga medier stöd för utgivning under samma period. Att inte kunna få stöd för uppstartsperioden innebär en mycket hög tröskel för att starta nya nyhetsmedier i Sverige, i synnerhet för folkrörelser och civilsamhälle som saknar den typ av kapital som vissa kommersiella mediehus har.
- Den generella nedsättningen av redaktionsstödet 2024-26 innebär i praktiken ett stopp för nyetablering av nyhetsmedier de första åren, då stödet då kommer att vara så pass lågt att det knappt är värt att starta en ny utgivning.
- De nya reglerna kan eventuellt ställa högre krav på såväl användarförankring som det redaktionella innehållets omfattning för den som vill etablera sig i en region eller ett storstadsområde.
Samtidigt innebär regeringens förslag till nytt mediestöd allt för lågt ställda krav på innehållet:
- Det redaktionella innehållet behöver bara motsvara cirka 50 procent av hela innehållet.
- Det exklusivt egenproducerade innehållet behöver bara motsvara cirka 50 procent av hela det redaktionella innehållet (det vill säga bara 25 procent av hela innehållet).
- Andelen nyheter behöver bara motsvara cirka 50 procent av det exklusivt egenproducerade innehållet (det vill säga 12,5 procent av hela innehållet).
Om syftet med det nya mediestödet är att stärka demokratin, så borde tidningar med högre redaktionella ambitioner stöttas genom att innehållskraven höjs.
Regeringens förslag till nytt mediestödssystem innehållet dock flera positiva delar:
- Ett nytt behovskriterium ska säkerställa att stödet endast ska gå till nyhetsmedier som har behov av stöd för att kunna fortsätta utgivningen.
- Prissättningen blir friare än i det tidigare systemet.
- Vissa regler för utgivning (periodicitet, format, m m) skapar en större flexibilitet för många utgivare.
