Att Stefan Löfven får bilda regering är inte så mycket en effekt av att de röd-gröna har vunnit valet som att det är en konsekvens av att väljarna helt underkänt Alliansens politik. Så här lite stöd har den samlade borgerligheten aldrig haft. På riksplanet väntar nu alltså fyra år av kohandel, eventuellt inställda vallöften och tyvärr troligen en ganska svag socialdemokratisk regering. Lokalt har det dock gått bättre. Sveriges sju största kommuner styrs nu antingen av en röd-grön(-rosa) majoritet eller som i Göteborg där de Röd-grön-rosa är det klart störst blocket. Om riksdagsvalet inte innebar ett genombrott för de Röd-grön-rosa har kommunalvalet gjort det. Nu finns det ett behov för socialdemokratin att utveckla en ny progressiv politik om kan börja i kommunerna.
Det låsta läget på riksplanet innebär att många av de nya (och gamla) kommunala majoriteterna inte kan räkna med särskilt mycket draghjälp uppifrån. Visst kommer nog a-kassan och sjukförsäkringen förbättras, något som kommer minska pressen på den kommunala budgeterna när mindre försörjningsstöd behöver betalas ut, men de stora reformerna kommer nog vänta. De stora förändringarna kommer behöva göras genom kommunalpolitiken. I sin bok Reinfeldteffekten skriver vänsterpartiets nuvarande partisekreterare Aron Etzler om hur borgerligt styrda kommuner likt Nacka och Täby under 1980- och 1990-talet gick i bräschen för privatiseringar och NPM-modeller. De fungerade helt enkelt som teststationer och skyltfönster för moderat politik.
Den möjlighet och det förtroende som nu getts till de rödgröna skulle kunna användas på ett liknande sätt. Det skulle kunna bli en testbädden för progressiv och framtidsinriktad vänsterpolitik. Det är i stort kommunerna som styr välfärden. Ett stop för vinster måste inte genomföras uppifrån genom staten. Inom ramen för kommunen kan man både stoppa vinstjakten och experimentera med nya former av välfärdsstyrning. I Stockholm har arbetet redan börjat genom att införa kollektivavtal som krav vid upphandlingar.
Kommuner som Stockholm och Uppsala är rika och har de finansiella musklerna att på riktigt genomföra reformer som sedan kan inkorporeras på den nationella nivån. Till exempel vore en historisk förortsatsning både välkommen och viktig. Hur ska de sociala problem som finns i många förorter tacklas? Hur ska den känsla av att vara utesluten från samhället kunna brytas? Malmökommissionen skulle kunna fungera som en förebild.
Exemplen på vad som skulle kunna göras är närmast oändliga. De kommunala planmonopolet ger kommunerna en unik möjlighet att gå före i omställningsarbetet. Nya stadsdelar som inte bara ligger i framkant inom miljöteknik utan även vad gäller social hållbarhet skulle kunna byggas och utvecklas. Genom ombyggnad och förtätning skulle svenska kommuner kunna bli världsledande i att ställa om även städers gamla bebyggelse. Det är genom lanstingen och kommunerna som framtidens transportsätt kommer utvecklas.
Ska detta bli verklighet krävs det att socialdemokrater, tillsammans med miljöpartister och vänsterpartister, tänker och diskuterar lokalpolitik även nationellt. Goda idéer behöver spridas och nya tankar stötas och blötas.
Felix Antman Debels, redaktör Tiden Magasin