Några dagar har passerat sedan det brittiska valet, och resultatet har börjat sjunka in. Labour gjorde en fantastisk valkampanj, från uträknade till seriösa regeringsutmanare. Framgången kan förstås av att Jeremy Corbyn återkommande talade om vilket samhälle han ville skapa – ett samhälle genomsyrat av mer jämlikhet och social rättvisa. Dessa paroller nådde ett starkt stöd hos de unga väljarna. Här finns det stora lärdomar att ta med sig för svenska socialdemokrater.
Även om Socialdemokraterna befinner sig i regeringsställning i vårt land, och är klart största parti med ett stöd på drygt 30 % i opinionen, så finns det tydliga orosmoln. Väljarkåren är ålderstigen. Stödet för partiet är starkt hos medelåldern och pensionärer. Men bland unga progressiva väljare uppfattas ofta Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Feministiskt Initiativ som mer attraktiva. Vad beror detta på?
Delvis kan det förklaras av att människor i åldersgruppen 18-28 år knappast kan påminna sig om en samhällsförbättrande socialdemokratisk reform under sin livstid. Det imponerande socialdemokratiska välfärdsbygget som lyckades förena minskade klyftor, ökat välstånd och social rättvisa är något de läst om i historieböckerna, men inte upplevt själva. Under den senaste 30-årsperioden har Socialdemokraterna endast mäktat med en betydande reform: maxtaxan i förskolan. Alla andra tilltag har handlat om att ”lappa och laga” genom återställare i socialförsäkringssystemet.
En annan, kanske viktigare, förklaring till partiets svaga stöd hos unga är bristen på samhällsförbättrande, framtidsorienterade idéer. Det ligger i sakens natur att unga människor har en tendens att blicka framåt, och äldre människor bakåt i tiden. Dessa behöver dock inte vara ömsesidigt uteslutande. Självklart skulle socialdemokratin kunna vara stolt över sin historia, och allt det man har åstadkommit, samtidigt som man blickar framåt och diskuterar vilket typ av samhälle man vill ha; och hur man kan nå dit.
Att tala om jämlikhet och vilket typ av samhälle man strävar efter, intresserar dessutom inte enbart unga väljare. I en stor enkätundersökning som Novus utfört på uppdrag av Jämlikhetsfonden illustreras det massiva stöd för jämlikhetssträvan som finns hos det svenska folket, gammal som ung. 73 procent av de tillfrågade anser exempelvis att ekonomiskt mer jämlika samhällen är bättre än samhällen med stora klyftor. Hela 78 procent anser att det är viktigt att regeringen försöker minska klyftorna i samhället. Långt in i borgerliga led finns alltså ett starkt stöd för ett mer jämlikt samhälle.
Med ett så rungande stöd i ryggen för jämlikhetssträvande politik, har svenska socialdemokrater ett starkt mandat att föreslå reformer för ökad jämlikhet och social rättvisa. Partiet bör således ställa sig frågan som varje socialdemokratiskt parti borde ha som utgångspunkt i sitt arbete: Hur kan vi skapa ett jämlikare och mer rättvist samhälle?
Jeremy Corbyns svar bestod bland annat av att slopa de höga avgifterna för brittiska universitet och högskolor. På så vis skulle möjligheten till utbildning, och följaktligen kvalificerade jobb, öppnas upp för ungdomar som inte tillhör de övre samhällsklasserna. Ungdomar som saknar framtidshopp, och känner sig utestängda och bortglömda. Corbyn ville finansiera förslaget genom en skattehöjning för de mest välbärgade grupperna. ”For the many, not the few”, som kampanjens devis sammanfattade det med.
När ska de svenska socialdemokraterna formulera ett svar, eller i alla fall ställa frågan?