Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Socialdemokraterna behöver ta människors oro på allvar när krav på ökad trygghet ställs. Men att anamma högerns retorik kring säkerhet och trygghet är att göra sig sig själv och sina väljare en otjänst. Varför inte formulera lösningarna för trygghet utifrån socialdemokratiska ideal om jämlikhet, arbete för alla och bra välfärd?

Snart är valåret här och frågan om trygghet och säkerhet har blivit allt högre tippat som nästa års viktigaste valfråga. Men att efterfrågan på ökad trygghet har ökat kanske beror mer på att den breda högern vinner på att frågan lyfts än det faktiska läget.

Många känner att världen är i gungning. Period av stabilitet efter kalla kriget har fått ett slut och rädslan för ett potentiellt tredje världskrig finns åter bland många. En ökad polarisering, en extremhöger som inte varit så närvarande sedan andra världskriget och Trump som givit oss en helt ny bild av vad en amerikansk president kan göra, är alla faktorer som bidragit till en allmän katastrofkänsla bland oss. Ett klimathot som gör många av oss mer oroliga för varje dag som går och en europeisk union som med Brexit riskerar att falla isär är ytterligare faror som lurar. Vart är världen på väg är en fråga som många ställer sig. Och svaren är få vilket ökar på oron ytterligare.

I vårt land har frågan om trygghet och säkerhet främst kommit att handla om poliser. Hur många fler ska finnas, vilka ökade befogenheter ska de ha och hur stor närvaro i storstädernas förorter ska de ha? Moderaterna har till och med gått så lång att de vill se en möjlighet att sätta in militärpolis för att ”förklara krig mot de kriminella gängen” som partiets riksdagsledamot Mikael Cederbratt uttalade under hösten.

Samtidigt går det bra för Sverige på det stora hela. Ekonomin går som tåget, vi är mitt uppe i en blommande högkonjunktur. Arbetslösheten sjunken och sysselsättningen har under det här året ökat med 97 000 personer, enligt en undersökning från Arbetsförmedlingen som släpptes nyligen. Även bland utrikesfödda har fler kommit i arbete, vilket går emot synen på den katastrofala integrationspolitiken som högern med SD försöker måla upp. Att brottsligheten och därmed otryggheten ökar har inte heller det stöd i statistiken som oppositionspartierna vill påskina. Enligt BRÅ:s senaste trygghetsundersökning upplever en stor majoritet av svenskarna en trygghet i sin närmiljö. Rädslan för brott är relativt liten.

Det som inte går bra är jämlikheten. Skillnaderna i inkomstnivåer ökar och ohälsotalen skenar kopplat till detta. Bostadssegregationen fortsätter att öka och elevers skolresultat skiljer sig allt mer beroende av föräldrarnas inkomster och utbildningsbakgrund.

Att Moderaterna vill göra säkerhet och trygghet till en högstående valfråga är inte konstigt. Att peka med hela handen för lösningar på människors otrygghet är ett klassiskt sätt att veva igång M-väljare. Att samhället behöver mer övervakning, att straffskalor ska skärpas och att fler och hårdare nypor måste till.

Men det går att prata om trygghet på andra sätt än i klassiska högertermer. Att jobba för långsiktiga insatser som motverka ojämlikhet är något vi är bra på och något våra väljare vill se mer av.

Precis lika olyckligt som det var när S anpassade sin skolpolitik efter Alliansens när Jan Björklund hånade socialdemokratins som flumskola, vore det om vi anpassar vår generella jämlikhetspolitik till att handla om Moderaternas version av säkerhetspolitik.

Militärpoliser i förorten löser ju inga problem på sikt utan ökar troligtvis bara polariseringen ytterligare. Istället för att bräcka övriga partier i hur många fler poliser vi vill investera i, kanske vi kan räkna på hur många fler lärare i utsatta områden vi kunde ha råd med för samma pengar. Eller satsa på att unga personer utan gymnasiebehörighet fick det stöd det behöver för att komma in i jobb eller utbildning. Eller se till att kvinnor med utländsk bakgrund får anpassad hjälp att komma in i det svenska samhället.

Om moderaterna inför valet vill framstå som hårda kan vi istället framstå som ansvarstagande och långsiktiga, men också vara trogna våra principer om jämlikhet, rättvisa och bra välfärd. Kanske är tilltro till våra egna ideal ett bättre sätt att vinna val på än att försöka efterlikna våra motståndare.