När Riksdagen i veckan diskuterade valfrihet och vinst i välfärden stod det klart att regeringen riskerar ett nederlag även den frågan. Stridsdammet har inte lagt sig efter valrörelsen, trots regeringens utsträckta händer.
De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna tänker uppenbarligen fälla förslaget att göra lagen om valfrihet (LOV) frivillig inom primärvården. Det är ännu en del i regeringens budgetförslag som ligger löst.
Ingen hade väl väntat sig att de borgerliga partierna skulle acceptera regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet om att begränsa de privata bolagens vinster inom välfärdssektorn.
Men det mesta i den uppgörelsen ska först utredas och de konkreta förslagen kommer senare under mandatperioden. Ett nederlag i frågan om LOV tillhör inte de svåraste att bära. Huvudfrågan gäller ju om regeringen överhuvudtaget får igenom sin budget vid omröstningen i december.
Debatten visar dock att den ideologiska motsättningen om hur valfrihet och mångfald bästa ska värnas i välfärden går djupare än enbart till frågan om vinstuttag. Den gäller om välfärden är en marknadssektor bland andra och inte minst om synen på medborgaren och politikens roll.
Välfärden är inte en marknad vilken som helst med säljare och köpare eftersom den är skattefinansierad. All erfarenhet visar vidare att det i praktiken är svårt för konsumenten/brukaren både att välja och att ändra utförare i känsliga omsorgstjänster. Det är inte som att byta från en tandkräm till en annan.
Vidare är det alltid kommunen eller motsvarande som i sista hand har ansvaret för en välfärdstjänst, även om den är utlagd på ett privat företag. Om elever och patienter lämnas i sticket är det kommunens skyldighet att omgående trygga undervisning och vård.
Att ge de politiskt förtroendevalda möjligheter att prioritera och ta ansvar för helheten inom sitt ansvarsområde – och inte binda dem vid en tvångslagstiftning (LOV) – är både rimligt och demokratiskt.
Enligt den borgerliga oppositionen innebär dock varje begränsning av de privata välfärdsföretagens vinstmöjligheter ett slag mot människors valfrihet och en återgång till gamla tiders offentliga monopol. Vidare medför varje ökning av (kommun)politikernas befogenheter att medborgarnas frihet inskränks.
I riksdagsdebatt blåste den moderata talespersonen i skolfrågor Tomas Tobé till strid under parollen ”valfriheten är inte till salu”, med en parafras från Vänsterpartiet. Men frågan är om det inte är just det den är.
Den modell för valfrihet som utvecklats under de senaste drygt tjugo åren är unik i två avseenden.
Ingen annan stans i världen har det varit så lätt att starta friskolor, bedriva äldreomsorg och köpa sjukhus. Sverige blev på kort tid ett av världens mest avreglerade länder för välfärdstjänster. Dessutom domineras marknaden av ett fåtal stora koncerner.
Vidare är vi ett av de länder som har minst andel non profit-företag inom välfärdssektorn. I stället för att socialt inriktade företag skulle blomma ut under den så kallade valfrihetsrevolutionen har de pressats tillbaka av konkurrensen från de stora privata koncernerna och genom hårt styrda upphandlingsregler.
I riksdagsdebatten sade civilminister Ardalan Shekarabi:
”Det är bekymmersamt att flera idéburna aktörer har lämnat exempelvis hemtjänsten på senare tid. Dessa aktörer har inte ansett sig kunna leverera en fullgod kvalitet under de villkor som råder nu. Ett exempel på detta är Ersta diakoni här i Stockholm, som jag besökte i går. Det finns en risk att en redan låg andel idéburna aktörer blir ännu lägre.”
För att få verklig mångfald och en variation av utövare inom välfärden måste non profit-sektorn ges bättre möjligheter att utvecklas och växa. I utredningen om ”ordning och reda i välfärden” ingår även att ta fram en nationell strategi för idéburen välfärd.
Frågan har kommit i skymundan av vinstdebatten, men är central för den framtida välfärden. Åtminstone detta borde vara ett område där partierna skulle kunna enas över blockgränsen.
Tycker du frågan om non-profit i välfärden är intressant då? Missa då inte Tankesmedjan Tidens seminarium ”Vad är alternativet till riskkapitalister i välfärden?” den 18 november klockan 09-11.
