Igår publicerade SCB ny statistik på svensk befolkningsökning. Den visar minst sagt både intressanta och betydande resultat för Sveriges framtida demografiska utveckling. Bland annat har SCB beräknat att det under 2014 var cirka 7000 ensamkommande flyktingbarn som sökt asyl i Sverige. Det motsvarar en ökning på 83 procent jämfört med året innan. Totalt sett motsvarar andelen ensamkommande flyktingbarn cirka 9 procent av de som sökt asyl under 2014.
Trenden visar att fler flyktingar har sökt asyl i Sverige och att vi idag har en större mängd individer som lider av krigets konsekvenser. Men störst av allt visar den att en stor del av dessa är barn och unga. För Sveriges del gäller det därför att vara snabb med att fånga upp dessa individer och skapa alla förutsättningar som finns för bättre integration.
Med tanke på det rådande världsläget är den nya siffran på antalet ensamkommande barn kanske inte så konstig. Dock bör det uppmärksammas att den enbart inte är ett resultat av just krig och förödelse. Mycket tyder också på att det finns ett mörkertal kring hur många ensamkommande barn som det egentligen finns i Sverige. Frågan är därför snarare hur många fler finns det?
I helgen uppmärksammades även exempelvis att fyra år gått sedan kriget i Syrien bröt ut. Fyra år senare hade Sverige år 2014 över 30 000 flyktingar från Syrien som sökt asyl. Samtidigt som årsdagen uppmärksammades även barnen i Syrien. Miljontals syriska barn beräknas vara på flykt, knappt några barn i Syrien går i skolan och av de som bor på flyktingförläggningar bedöms nästan hälften ha tillgång till skola. Man talar om en hel generation av barn som riskerar att gå om intet.
Jämförelsen kan vara högdragen, men på samma vis som Syrien, riskerar vi i Sverige att också förlora en generation av barn, speciellt de som valt att fly hit.
För idag står Sverige inför flera viktiga utmaningar. Statistiskt minskar åldern bland flyktingarna och även om utrikes födda siffermässigt har en högre utbildning än inrikes födda ser man att andelen högskoleutbildade bland utrikes födda successivt minskat de senaste tio åren. Vårt ansvar blir därför att själva skapa de förutsättningar som finns för en lyckad skolgång, ett liv bortom konflikt och en bättre integration i det svenska samhället.
Givet att det ser ut som det gör och denna nya trend i svensk befolkningsökning är det viktigt att vi förbereder oss för att fler unga kanske är mer traumatiserade än andra, att fler har sämre utbildning och att fler inte kan försörja sig själva.
Vill vi ge dessa individer en ärlig chans i livet, och åtminstone bidra med något positivt i allt eländigt som finns där ute bör vi agera nu.
Sirin Kara, utredare, Tankesmedjan Tiden
