Huruvida man har jobb och till vilka villkor avgör i stor utsträckning individens inkomster. Men forskning visar också att ju högre inkomstnivå desto bättre hälsa. För såväl individ som samhälle spelar det roll vilken typ av jobb som skapas – inte bara att det skapas fler jobb till vilka villkor som helst. Därför är det oroande att konstera att arbetslösheten bitit sig fast runt 8 procent, att andelen atypiska jobb blir allt vanligare och att Sverige är det land där inkomstskillnaderna ökar snabbast i världen.
Under de senaste decennierna syns en tydlig trend i att kvaliteten i arbetslivet har försämrats för stora grupper. Lägre bemanning, fler otrygga jobb, ökad långtidssjukskrivning, fler arbetsplatsolyckor, ökad psykosocial ohälsa, och ökad förekomst av inhyrning och entreprenader, är exempel på det. Tillsammans med otrygga anställningsvillkor, så har otillräckliga investeringar och satsningar inom skola, aktivt arbetsmiljöarbete, socialförsäkringar, a-kassa och arbetsmarknadspolitik ökat pressen på arbetskraften.
Konjunkturinstitutet hävdar att skatterna måste höjas 120 miljarder kronor 2015-2018 för att vi ska kunna bibehålla nivån på offentliga åtaganden. Men en kraftig höjning av det totala skatteuttaget är inte en politisk sannolikhet utan andra lösningar måste till. Fler arbetade timmar kommer att behövas för att finansiera äldreomsorg, skola och sjukvård. Då blir en central fråga hur vi kan lyckas uppnå det.
Tidigare arbetsmarknadsinträde och högre pensionsålder är en möjlighet, alltså att åldersgrupperna som deltar i arbetslivet breddas. Men det räcker inte. Kraven på arbetskraften har ökat, sjukskrivningarna likaså, vi ser en ökning av arbetsplatsolyckor, belastningsproblem och psykisk ohälsa. Här är motsättningen till en långsiktigt hög tillväxt uppenbar: givet bibehållna välfärdsambitioner och den demografiska utvecklingen så krävs en god hälsa hos dem som förväntas arbeta. En alltför ofta förbisedd faktor är hur arbetsmiljön påverkar förutsättningen att nå målet om en hög och full sysselsättning. Ohälsosamma arbeten sliter ut människor i förtid och sjukfrånvaro på grund av dålig arbetsmiljö medför ett bortfall av arbetstimmar.
Det finns mycket att göra för att förbättra både samhällsekonomisk effektvitet och arbetslivets kvalitet. Några få konkreta exempel där nästa regering kan börja:
- Fokus på arbetsmiljö har stagnerat, inte minst genom minskad forskning. Att genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete skulle leda till att fler ges tillträde till arbetslivet.
- Kostnadsansvaret för arbetsgivare vid sjukdom är lågt i Sverige och skyldigheten att utreda rehabiliteringsbehov är avskaffat. För att få arbetsgivare att välja förebyggande insatser för att motverka uppkomst av arbetsrelaterad ohälsa, borde ansvaret för sjuk personal öka.
- Löntagarna och partsmodellen har försvagats, vilket kan ge framtida negativa effekter för arbetsfred och ekonomisk tillväxt. En viktig reform för en stärkt position för arbetskraften och de fackliga organisationerna, vore att förbättra innehållet och attraktionen i arbetslöshetsförsäkringen, samt att införa motsvarande avdragsrätt för fackligt medlemskap som arbetsgivare har för sina organisationsavgifter.
- Jobb där löner och andra anställningsvillkor hålls nere sätter mindre press på företag att hålla uppe effektiviteten och blir därmed ingen katalysator för hög konkurrensförmåga. Vi behöver inte bara fler jobb utan också bättre jobb!
—————-
