Idédebatt som låter arbetarrörelsen och vänstern blicka framåt.

Ökade sociala och ekonomiska klyftor var en het fråga inför det norska valet. I norsk media betonade det socialdemokratiska Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre att sysselsättningsgraden är den lägsta på 22 år, att 100 000 unga är arbetslösa och att skattesänkningar på ca 26 miljarder norska kronor utmanar välfärdsstaten. På sociala medier spreds filmer med budskap om högerns hot mot gemensamma värderingar, och om alla människors lika värde.

Jonas Gahr Støres betoning på ojämlikhetsproblemet är befogad. Enligt den norska statistiska centralbyrån (SSB) har 13 procent av den norska befolkningen svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Antalet fattiga barn har under de senaste 16 åren tredubblats. Orsakerna till de ökade klyftorna och ojämlikheten är många; förändrade anställningsvillkor med osäkra anställningar och social dumpning, svagare fackorganisationer, sänkta skatter och en ökning av utlandsfödda som har svårt att slå sig in på den norska arbetsmarknaden är några av anledningarna.

Frågan om ojämlikheten i det norska samhället engagerar. Det visar sig också i en undersökning genomförd av Opinion på uppdrag av den Norska dagstidningen Dagsavisen. Enligt resultatet, som presenterades en veckan för valet, höll sju av tio väljare med om påståendet att ojämlikhet utmanar välfärdsstaten. Inte helt förvånande visar undersökningen att det framförallt är rödgröna väljare som stödjer påståendet, närmare bestämt omkring 80 procent av dessa. Bland högerpartiernas väljare, inklusive det frälingfientligaFremskridspartiets väljare, var spridningen större. Av dessa stödde 43-70 procent påståendet. Bland de utfrågade Høyreväljarna, motsvarande Moderaterna däremot ansåg 54 procent att ojämlikhet utmanar välfärdsstaten.

Men trots ett fokus på välfärdsfrågor och jämlikhet lyckades Arbeiderpartiet inte övertala väljarna. Valresultatet visade att partiet gick ner 3,4 procent jämför med resultatet från valet 2013, och landade på ett 27,4 procents stöd. För de andra rödgröna partierna gick det däremot bättre. De ökade alla, även om Miljøpartiet De Grønne inte lyckades ta sig över 4-procentsspärren.

Det ökade stödet för vänsterpartierna är en vändning i Norge. När Sosialistik Venstreparti såg ut att hamna under riksdagsgränsen öppnade Arbeiderpartiet upp för samarbete med både Kristelig folkeparti och Venstre. I efterhand kan det konstateras att mittenflirten inte var ett lyckat taktikdrag och att väljare istället tappats till vänster.

Även i Sverige växer ojämlikheten. Enligt OECD ökar de ekonomiska klyftorna i vårt snabbast i hela regionen. Den ekonomiska toppen blir allt rikare, samtidigt som bidragen och försäkringsersättningarna inte längre fungerar utjämnande i samma utsträckning som förr. Det gäller även socialförsäkringen liksom sjuk- och arbetslöshetsersättningen. Tankesmedjan Tidens rapport ”Working poor: om arbetande fattigdom och klass i Sverige” visar till exempel att fattigdomen bland förvärvsarbetande ökar, och att inkomstskillnaderna mellan familjer med svensk och utländsk bakgrund växer.

För att vinna valet 2018 krävs att svenska Socialdemokraterna drar lärdom ur Arbeiderpartiets valförlust och redan nu presenterar modiga reformer som får vacklande väljare att se en handlingskraftig politik. En politik som står för att minska inkomstskillnader och stoppa den växande fattigdomen i Sverige. Socialdemokratin behöver lyfta fram värdet av den kollektiva styrkan i ett jämlikt Sverige, och tydligt visa att vinsten av att investera i välfärden är en vinst för hela samhället.

Maja Stilling

Utredare, Tankesmedjan Tiden