Äntligen är den här. Rapporten som ska lösa den akuta bostadsbristen för nyanlända i Sverige.
I december 2014 gav regeringen i uppdrag till Boverket att senast den första mars i år, lämna förslag på åtgärder som kan hjälpa de cirka 9 300 personer som i dag har beviljats uppehållstillstånd och fortfarande väntar på kommunplacering i en svensk kommun. Uppskattningsvis beräknas det saknas omkring 14 000 bostäder för att lösa den nuvarande problematiken kring nyanlända och deras bostadssituation.
Att regeringen tillsatt en akut utredning med snabba lösningar är inte en slump. Det akuta problemet är vad alla egentligen vet, en del av ett större problem. Bostadsbrist.
Det största hindret är bristen på hyresrätter. Enligt SCB byggs det årligen ca 20 000 nya bostäder, varav hälften av dessa är hyresrätter. I storstadsregionen är andelen dessutom mycket lägre. Antalet nya bostäder förväntas dessutom sjunka i år, detta samtidigt som Sverige 2014 hade den högsta befolkningsökningen sedan 1946.
Förra året var cirka 1.5 miljoner av Sveriges befolkning utlandsfödda. Etableringsmöjligheterna för dessa har försvagats av att basala behov, som att hitta ett hem till ett skäligt pris blivit allt svårare i och med ett ensidigt bostadsbyggande.
Samtidigt har viljan att bygga för integration och mot polarisering hos de privata byggherrarna varit låg, och de svenska statliga stöden till hyresrättsbyggande tangerar i dagsläget nollgränsen. Boverkets rapport som lyfter fram kommunernas ansvar och en bättre fördelning bland regionerna är därför välkommen.
Enligt förslaget ska kommunerna skapa temporära bostäder för att skapa fler kommunplatser för nyanlända. Nyanlända kommer därför erbjudas tillfälliga boenden i tillväxtregioner där arbetstillfällen finns. Huruvida detta är redan existerande eller nybyggda bostäder är oklart. Forskning visar däremot att fler bostäder gynnar rörligheten, vilket skapar förutsättningar för en god ekonomi. Nyanlända som erbjuds nya boenden i tillväxtregioner skulle därför kunna bidra till ökad utveckling i just den regionen.
Ett annat förslag från rapporten är att Migrationsverkets nuvarande lägenheter frigörs genom tillförandet av boenden i hela den aktuella regionen istället för i den enskilda kommunen. Uppräknat på hela landet skulle detta motsvara cirka 2 000 lägenheter. Andra förslag är kommunala hyreskontrakt och aktiv bostadsförmedling.
Boverket skriver själva att, ”För att strategin ska kunna bli verklighet behöver staten engagera sig i form av ansvar för bland annat upphandling och kostnader”. Det här beskriver vart problemet verkligen ligger. För visst ska staten få mer ansvar och exempelvis begära undantag från EU:s regler för konkurrens- och statsstöd, bygga fler bostäder och inte påtvinga kommuner att hitta lägenheter som egentligen inte finns?
Förslagen kan också ses som något kontroversiella och från Bostadsverkets sida, ett rop på hjälp. Igår påpekade Peter Svantesson på Dagens samhälle hur en bostadsförmedling skulle kunna rubba det nuvarande kösystemet på hyreslägenheter och menade att Bostadsverket inte hade fått en enkel uppgift att lösa.
Det återstår att se hur regeringen tillämpar dessa förslag. Men rapporten är ett viktigt steg i rätt riktning.
Sirin Kara, utredare
